Monica Zetterlund sjunger en sång från HasseåTages revy
Svea Hund på Göta Lejon (1976) I dag, den 2 maj, kan jag inte tänka mig en bättre sång än denna att lyssna på. Tack till
Pierre och
Nitza som påminde mig om den.
Tage Danielsson (ur dikten "Det eviga", Samlade dikter 1967–1967):
En nattklubbsdrottning doftande av logar.
Ett lingonris som satts i cocktailglas.
En blond negress från Värmlands huldraskogar.
Monica Zetterlund. En jazzpaschas,
en sång som hejdar sej, till hälften hunnen,
och drar den där när Fröding satt på dass.
En väv av guldbrokad och vadmal spunnen.
Men märk det vemodsdraget över munnen:
ett nordiskt sångardrag, en sorg i rosenjazz.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar