Visar inlägg med etikett Mina filmer. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Mina filmer. Visa alla inlägg
onsdag 15 juli 2009
söndag 5 juli 2009
Asptrappan vid Kvarnfallet i Fyrisån
Asptrappans omlöp vid Kvarnfallet i Fyrisån blev färdigt i december 2006 och den 18 april förra året invigdes trappan vid Islandsfallet. Nu kan aspen för första gången sedan 1841, då Islandsfallet byggdes, vandra från Mälaren uppströms i Fyrisån på väg till sina gamla lekplatser vid Ulva Kvarn norr om Uppsala.
Aspen är Upplands landskapsfisk. Den kan bli upp till 1,2 meter lång och väga över 12 kilo. Leken äger rum stimvis efter islossningen i april-maj, helst i klara rinnande vatten över grus- och stenbottnar
på 1-2 m djup, men också i sjöar. Livslängden på asp är okänd, men sannolikt blir den 20-25 år.
Läs mer om aspen
lördag 4 juli 2009
Möte vid Troja i Uppsala
Igår var jag in på Clas Ohlsons och köpte ett enbent kamerastativ för att undvika alltför mycket skakningar de gånger jag försöker göra en mer genomtänkt filmsnutt. Sedan gick jag och tog en öl
på Trojas trottoarservering. Det är viktigt att behålla en bra vätskebalans under dessa varma dagar, serru.
Svartbäcksgatan fick sitt namn på 1700-talet efter att tidigare kallats Stora Kungsgatan. När man sitter vid Troja och blickar ut över Svartbäcksgatans västra sida ser man två kvarter med enbart hus från 1700 och 1800-talen. En unik vy i Uppsala.
Jag kunde naturligtvis inte avstå ifrån att testa det nyinköpta stativet och gjorde ett kamerasvep över gatan. I slutet av filmsnutten ser ni Eric Ernanders gård Ernander (1748 -1809) var guldsmed och affärsman och en av stadens rikaste herrar. Under några år hade han arrendekontraktet på brännvinsbränneriet vid Ulleråker. En verksamhet som Roland Agius beskriver i artikeln Brännvinets Uppsala:
"Det var den tidens motsvarighet till 1990-talets klippekonomi. I efterlämnade anteckningar har skomakaremästaren Sven Anders Hägg (1817-1904) beskrivit det här fenomenet, som gjorde det möjligt för ett fåtal utvalda att på några få år samla ett kapital av
en storleksordning, som det förut tog generationer att åstadkomma."
Det var inkomsterna från brännvinsförsäljningen som lade grunden för industrialiseringen av Uppsala. Även byggandet av åmurarna i Fyrisån, som stod färdiga fram till Eddaspången 1862, bekostades med brännvinspengar.
Gnällgubben inom mig kan inte hålla tyst utan måste påpeka att det är parkerings- och stoppförbud på Svartbäcksgatan. Trots det står det alltid parkerade bilar där som stör den vackra vyn från gatans alla uteserveringar. En dag, när jag är på riktigt dåligt humör, ska jag banne mig slå på kamerans tid- och datumfunktion och filma alla felparkerade bilar med deras registreringsskyltar väl synliga och sända kopior på videon till polis och kommun.
fredag 3 juli 2009
Vid Fyrisån i Uppsala 2 juli 2009
Min första skakiga videosnutt med nya digitalkameran. Inte mycket som blev rätt med den filmen, jag lyckades till och med skriva fel månad (juni istället för juli) i förtexten.
Ni ser Fyrisån, Upplandsmuseet, Domkyrkan, Saluhallen, Dombron, samt gäster på uteserveringarna Åkanten och Tzatziki
torsdag 4 juni 2009
Historisk filmpremiär: Blodomloppet
Igår blev det en kvällspromenad efter Fyrisån igen. Runt åttatiden brukar man som regel enbart se en och annan hundägare, joggare och stavgångare. Men igår var det annorlunda. Redan innan jag kommit fram till Fyrisån hör jag sambamusik från Studenternas idrottsplats på andra sidan ån.
Väl framme vid åns östra sida ser jag massor av folk på västra sidan, ett mänskligt lämmeltåg på väg mot Studenternas. Första tanken var att Sirius hade hemmamatch. Men jag insåg genast att det numera endast är en handfull lika hängivna som omdömeslösa individer som släpar sig iväg för att se på deras usla prestationer på fotbollsplanen. Och Maja Gräddnos-loppet är nedlagt sedan flera år.
Vad kunde det vara? Jag möter en äldre man med en nummerlapp på magen, som tydligen förirrat sig till fel sida av ån, och frågar vad det är som pågår. Det är Blodomloppet, svarar han.
Jag plockar upp min ständige följeslagare, Digimax A403, ur axelväskan. I detta ögonblick skrivs historia. Istället för att ta ett foto, som brukligt är, bestämmer jag mig för att använda kamerans filmfunktion. Jag har som hastigast för några dagar sedan ögnat igenom delen av bruksanvisningen om hur man filmar och känner mig mogen att göra ett försök.
I bakhuvudet dyker intrycken från alla förskräckliga YouTube-videos upp. Jag bestämmer mig för att inte zooma eller köra någon panoramasekvens, utan jobba med fast kamera och låta motivet ge liv och rörelse i filmen.
Det här är alltså mitt livs första film, helt oredigerad, och jag är övertygad om att eventuella tittare fram för allt kommer att uppskatta att den endast är 20 sekunder lång.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)