Författaren och debattören Irshad Manji i Al Jazeeras debattprogram Head to head.
För ett par veckor sedan publicerade Storbritanniens före detta premiärminister Tony Blair den uppmärksammade och mycket omdiskuterade artikeln The trouble within Islam Han skrev:
Islam är inget problem. För de av oss som har studerat religionen är det ingen tvekan om dess sanna och fredliga natur. Det är inga problem med muslimer i allmänhet. De flesta i Storbritannien är förfärade över mordet på Rigby.
Men det finns ett problem inom islam, och vi måste lyfta fram det och vara ärliga om det. Det finns, naturligtvis, kristna extremister och judiska, buddhistiska och hinduiska sådana. Men jag är rädd för att det största problemet inom islam inte är hemvisten för några få extremister. Kärnan är synen på religion - och relationen mellan religion och politik - som inte är kompatibel med pluralistiska, liberala, fördomsfria samhällen. Vid den yttersta änden av spektrumet finns terrorister, men världsbilden går djupare och är bredare än det är bekvämt för oss att erkänna. Så, i stort, erkänner vi den inte.
1 kommentar:
Kul att se en debatt där hon inte stryks medhårs av fånigt pannrynkande västerlänningar som suger åt sig bekräftelser av sina fördomar, utan snarare att hon ansätts för sin generalisering, arrogans och dubbelmoral. Det är ingen enigma att den kritik som framförs rör sig kring samma frågor, och det är frågor hon undviker att besvara med tydlighet. Som alltid blir hon högst defensiv, finner fel hos de som kritiserar, och "nyanserar" sina generaliseringar genom kuriosa om hur tacksamma muslimer skickar tusentals mail till henne och ser henne som stjärnan i deras liv. Bara detta att hon "kontextualiserar generaliseringar". Hur i gehennas vågor kan man kontextualisera två motpoler?! Ständigt detta - som man också ser inom olika politiska falanger - med att "mitt uttryckssätt är abstraherat som tjänar ett högre syfte, därför - om du inte tolkar det som jag gör - ÄVEN om jag säger t ex att alla afrikaner är ointelligenta - har du fattar fel, och/eller kan inte begripa djupa syften." Jag frågar igen som jag alltid gör i sådana sammanhang: om budskapet nu är så enkelt och tydligt som personen påstår - varför menar man aldrig det man säger, och varför säger man aldrig det man menar?
Själv har jag haft en diskussion med henne på twitter för att verkligen få svar på ett par frågor. Där var hon ytterst otrevlig och aggressiv. Intressant nog insåg hon att hon hade gått över flera gränser, men hennes beteende trogen var det inte tal om att ångra sig eller ta tillbaka angreppen.
Skicka en kommentar