söndag 1 september 2013

De första stegen



Alla långa resor börjar med ett litet steg. I dag tog mitt barnbarn de första femton stegen på resan genom livet.


Steget

Jag måste ge mig själv en dag, då min tanke strövar fritt,
en dag då jag tar mitt första steg och vet att det steget är mitt.
Jag vill vakna upp i ett eget rum och resa mig upp, och stå på golvet
en stund och fråga mig själv åt vilket håll jag ska gå.

Ett steg i sänder!
Sedan ett steg till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!

Jag måste få fråga mig själv vem jag är
och varför jag gör det jag gör.
Jag kan inte leva med dörren stängd om mitt liv står därutanför.
Och ropar man på mig från alla håll så svarar jag: -Vänta en stund!
Idag vill jag följa min egen röst. Idag är ingens hund!

Ett steg i sänder!
Och sedan ett till!
Det blir härligt att se vad som händer
när man går åt det håll man själv vill!


3 kommentarer:

Jan sa...

Ett barns FÖRSTA stapplande steg är ett mirakel!
Fin dikt och lite kul att den skrevs av "Kent Andersson"

Anonym sa...

Mashallah så söt!

Soso sa...

Vad spännande... Fin dikt!