Varm korv och platta köttbullar

Edward Blom om den svenska snabbmatens historia.

Varm korv introducerades på Stockholmsutställningen 1897 och de första "korvgubbarna" var kvinnor. Försäljningen har under årens lopp varit omgärdad av rigorösa restriktioner. Vegabaren i Haninge, som fortfarande är still going strong, var först i Sverige med att servera hamburgare. Trots att det då var förbjudet att sälja hamburgare i korvkiosker lyckades de hitta ett sätt att kringgå lagstiftningen.

I min nöjesfattiga barndomsstad Bollnäs hade korvkioskerna en central roll under tonåren. En kväll på stan var helt enkelt inte riktigt lyckad utan någon form av korvköp. Vi var experter på stadens korvkiosker, vi visste vart den godaste hemlagade senapen eller majonäsgurkan fanns och vart man kunde be om en skopa extra potatismos på mosbrickan utan att behöva betala mer. Om inte pengarna räckte till en korv med mos eller bröd fick man nöja sig med en stor eller liten Tuffing, något jag inbillar mig var unikt för Bollnäs. En liten Tuffing var ett korvbröd med en skopa mos, senap och ketchup, samt valfri gurka. Den stora varianten innehöll två skopar med mos.

Läs Nationalencyklopedins artikel Gatumat: Inte bara korv och mos Boktips: Korv, mos och människor: En bok om svenska korvkiosker av Leif Eriksson.