Dåligt samvete

Jag har drabbats av dåligt samvete
över inlägget Sista april i Uppsala, som jag postade igår.

Läste nu på morgonen en artikel i Upsala Nya Tidning med rubriken Socialtjänsten samlar 300 vuxna för nattvandring. Socialtjänsten har konstaterat att ju fler vuxna det finns ute på stan desto mindre bråk blir det bland ungdomarna. Chefen för socialjouren i Uppsala, Björn Andersson, säger:

"Vi får tyvärr lägga ribban väldigt högt sådana här helger och inrikta oss på att se till de allra yngsta, 12-13-åringarna. När vi lämnar över staden till de unga blir det bråkigt och större risk för övergrepp. Men gruppen som bråkar är liten, 20-25 personer. De flesta unga vill faktiskt ha många vuxna ute."

Och jag som skrev att jag inte tänkte sätta foten utanför dörren i dag. Jag får väl ta en paus i vårstädningen och gå en vända på stan. Om inte annat, så för att döva mitt dåliga samvete.

Läs hela artikeln...

Valborgsmässoafton

Bild: David Castor

I min barndom, i Hälsingland, var sista april en av årets viktigaste högtider för oss barn. På det privata planet gällde det att inneha de skarpaste smällarna, för kollektivet/stadsdelen gällde det att ha samlat ihop till stadens största kase. Eftersom jag bodde i en stadsdel nära skogen fanns det gott om bränsle i form av torkade träd och kvarlämnade grenar efter skogsavverkning.

Att som grabb (minns inte att det någonsin var några tjejer med) göra en rejäl arbetsinsats för att samla bränsle till kasen var viktigt, både för den personliga äran och stadsdelens. Alla stadsdelarna hade järnkoll på varandras kasar och snacket om vem som skulle få ihop till den största började långt före Valborgsmässoaftonen. Det är möjligt att mitt minne fungerar aningen selektivt, men jag vill minnas att våran kase alltid var störst i staden.

Ibland hände det att någon kase "råkade" brinna några dagar för tidigt och det spekulerades vilt om vilka som tänt på. Att det var någon konkurrerande stadsdel som låg bakom dådet tog vi för givet. Själv var jag aldrig med om att tända på kasar i förtid, men jag tror faktiskt jag ska ringa till min äldre brorsa och fråga vem det egentligen var som höll i tändstickorna när kasen i X-lunda brann ner ett par dagar före sista april. Det brottet är preskriberat med god marginal, även om det skulle rubriceras som mordbrand.


Kasen vid Uppsala högar brann igen

Texten nedan från Wikipedia


Valborgsmässoafton, sista april eller vardagligt "Valborg", den 30 april, är i Sverige en högtid som grundar sig på den Heliga Valborgs kult mot häxtro och onda andar, som uppstod speciellt efter hennes död 779. Helgen firas genom att bränna bål och förr även smälla smällare. Dessutom brukar små barn klä ut sig till häxor och knacka dörr bland grannarna.

Dagen är också en högtidsdag för vissa av Sveriges högskolor och universitet, där man den 30 april sätter på sig sommarens studentmössa.

Sista april i Uppsala

I morgon sätter jag inte foten utanför dörren.
Sista april är årets största festdag i Uppsala. Eller rättare sagt; årets största fylleslag.

Kom just hem efter att ha handlade mat och dryck inför helgen. På livsmedelsaffären var det trångt vid sillburkarna, även om den tidgare obligatoriska sillfrukosten i studentkretsar numera ersatts av champagnefrukost. Vid systembolaget i centrum var det kö, uppskattningsvis 200 personer, för att överhuvudtaget komma in i butiken.

Att studenterna dricker bubbelfrukost och samlas i backen nedanför universitetsbiblioteket Carolina Redeviva för mösspåtagning (studentmössa) är naturligtvis helt OK. Det tråkiga är att "mitt-på-dagen-drickandet" har spridet sig även utanför studentkretsar och långt ner i åldrarna. Sista april är socialjourens jobbigaste dag på hela året. Många föräldrar blir i morgon uppringda och ombeds att komma och hämta sina berusade tonåringar. Jag avstår från att moralisera över detta. Men beklagligt är det.

Tage Åsén har gjort målningen ovan, Den ljusnande framtid..., och är en av mina favoritkonstnärer. Att han under flera år var verksam här i Uppsala och många av hans konstverk har uppsalamotiv är bara ytterligare ett plus i kanten. Jag återkommer nog till Tage Åsén lite längre fram.

Tage Åséns hemsida

Deklaration

(0:44)

Videoklippet ovan påstås visa hur skattemyndigheterna i Kanada behandlar medborgarna i deklarationstider.

Jag hade tänkt deklarera nu på förmiddagen, men lyckades inte hitta blanketterna. Vänder upp och ned på hela lägenheten i jakten på blanketterna, utan resultat. Jag ringer till skattemyndigheterna och berättar som det är.
- Hoppsan, säger handläggaren. Det var inte bra.
Hon ställer några frågor, jag svarar. Och det finns ingen lätt, omedelbar lösning på problemet.
- Då gör vi så här, säger hon. Jag ger dig 14 dagars anstånd och sänder nya blanketter.

Jag tackar och bugar.

Korate

(2:33)

Hamnen i Uppsala

Poststämplat 1915

Jag är nyss hemkommen efter det obligatoriska veckobesöket på Akademiska sjukhuset. Som vanligt tog jag en stillsam promenad via kullerstenarna vid Fyrisåns gamla hamnområde, med utsikt över bland annat stadsparken, Flustret, slottet och det gamla pumphuset vid Islandsfallet. Det här är, i mitt tycket, det allra vackraste området i centrala Uppsala.

En varm sommarkväll sitter jag gärna på uteserveringen nedanför Islandsbron och smuttar på något läskande. Njuter av den vackra utsikten. Den vackra, ombyggda ångbåten Kung Carl Gustaf, byggd 1892, har sin hamnplats alldeles vid serveringen. På andra sidan ån ligger den betydligt mindre, men också mycket fina, båten Sjösala (af Uppsala). Allt är frid och fröjd. Nästan.

Sedan sommaren 2004 har området kring Islandsbron begåvats med en skönhetsfläck. Förresten, jag skriver skamfläck i stället, så blir det riktigt tydligt. Precis bredvid det gamla pumphuset ligger numera under sommaren en anskrämlig aluminiumflotte med plastig påbyggnad (se bild). I den gamla välbevarade miljön sticker den ut och förstör hela den vackra vyn.

Har till min stora glädje noterat att Olrog, som flotten kallas, just nu ligger cirka 100 meter söder om Islandsbron. Ringde till kommunen nu på förmiddagen och frågade om det var så, att den även i fortsättningen skulle ligga på behörigt avstånd från det fina kulturområdet runt islandsfallet. Men så var det inte. Flotten hade bara tillfälligt flyttats inför den traditionella forsränningen sista april. Sedan skall den åter till sin tidigare hamnplats.

Jag förstår faktiskt inte hur de ansvariga tänker i det här fallet. Under de senaste åren har det lagts ner massor av pengar och arbete på att snygga upp området runt Fyrisån i centrala Uppsala. Bra tänkt och väl genomfört. Ett mycket bra initiativ , tycker jag. Och ska man döma av de mängder med människor som sitter efter ån under sommaren, så är det många fler som tycker det. Att i dag promenera efter Fyrisån är en härlig upplevelse - tills man kommer till hamnområdet och får syn på en inplastad aluminiumflotte.

Mitt förslag: Låt "festflotten" även i fortsättningen ha sin permanenta hamnplats där den för tillfället ligger, dvs minst cirka 100 meter söder om Islandsbron. Flotten får sedan strax före avgång lägga till vid pumphuset för att ta ombord passagerarna och så snart passagerarna lämnat flotten efter ankomst, så ska den bort där ifrån. Det skulle innebära en rejäl ansiktslyftning för hamnområdet - alldeles gratis

Två vackra båtar i Uppsala hamn Kung Carl Gustaf och Sjösala

Blitz Wolf

Tecknad amerikansk film från 1942 (9:50)

Alla har vi varit små

Klicka för större bild

Kalla fakta 2

Pierre har fått två repliker på sina kommentarer om Kalla fakta från klimatbloggaren Daniel Eftersom det var en tid sedan jag postade inlägget, så uppmärksammar jag det så här.

Isbjörn på hugget

(0:29)