Redan när jag vaknade igår började jag känna att något var på gång. Tecknen blev allt tydligare under dagen och på kvällen kunde jag konstatera att segern över viruset med stor sannolikhet var vunnen.
När jag vaknade nu på morgonen tog jag av ren vana en Treo, vilket jag säkert inte hade behövt. Fortfarande har jag rullen med hushållspapper inom räckhåll, men alltmer sällan behöver jag sträcka mig efter den. Det är bara lite småsnytningar för att rensa pipan. Hostan hänger dock med fortfarande, men är mycket bättre nu.
Ännu en gång har min välsignade kropp besegrat en lömsk och ondskefull fiende. I fortsättningen ska jag försöka vara lite snällare mot denna fantastiska skapelse som är bärare av det jag uppfattar som "jag".
En liten eloge måste jag även tilldela mig själv. Trots att den gångna veckan varit jobbig och besvärlig har inte bloggen förvandlats till en avstjälpningsplats för självömkan. Jag känner mig riktigt duktig. Mamma skulle ha varit stolt över mig.
6 kommentarer:
Krya på dig svarten!
Duktig ponke! Inte har man ens anat att du varit snörvlig o suuuk. Du har lyckats förträffligt!
aGape
Tack. Jag känner mig redan riktigt kry.
MM
Jag förstod att du skulle bli omåttligt imponerad över denna oerhörda prestation :-)
Men jag tror att fanns det nåt kvinnfolk i närheten av dig under din sjukperiod så fick dom nog "live" höra annat ljud i skällan.... en sjuk karl som inte ojar sig och klagar??? Finns inte på jordens yta.
Så jag förstår precis vilken prestation det måste varit att inte berätta för heeela världen om dina problem... därför är jag så impad.
MM
Elaking. Men jag förlåter dig :-)
Om du testar varianten med åtminstonde två mål mat om dagen kanske du skulle ha lite bättre kraft att stå emot. För min skull ta åtminstånden en sväng in på Willys om dagen, fiket bredvid i ingången har god Kebab jag har testat så inga undanflykter mer tack om att inte hinna.
Du kan få på moppo bara så att du vet.
Puss på dej mannen
Skicka en kommentar