hade sin storhetstid i Sverige på TV4 under 90-talet. Lotteriet omsatte kring tre miljarder kronor per år, åtminstone sex år i rad, och programmet hade som mest över tre miljoner tittare. Flest lotter såldes under vårsäsongen 1993; hela 63,7 miljoner lotter. Den största vinsten utdelades 1995 och var på 16,5 miljoner. En beräkning från 1996 uppger att 67% av befolkningen någon gång köpt en bingolott. Svenskarna var bingolottotokiga. Detta extremt stora intresse tycks vara en typisk svensk företeelse, de försök som gjordes att exportera programformen till bland annat Tyskland och Norge misslyckades.
Även i Ghana är man tokiga i lotto och det sänds ett liknande program som bingolotto på TV. Det svenska produktionsteamet bakom bingolotto försökte faktiskt lansera sitt eget koncept i Ghana, men programmet fick läggas ner efter ett halvår på grund av för dålig lottförsäljning.
I Ghana finns det lottostånd i praktiskt taget varenda liten by. På vissa ställen där mycket folk är i rörelse kan lottostånden stå sida vid sida i en lång rad. Det finns speciella lottotidningar som innehåller statistik över hur ofta numren kommit upp vid tidigare dragningar, chansrader, experttips, m.m. Och ju närmare dragningen man kommer desto fler rykten surrar i luften. Det vanligaste ryktet är att den vinnande raden har "läckt".
Jag träffade en man i Ghana, som kallade sig traditionell afrikansk präst, men skojare/bedragare vore en mer passande benämning på honom. Han hade kläckt en lysande "affärsidé". Hans erbjudande: Genom sin förmåga att skåda in i framtiden och förutse kommande händelser, så erbjöd han till ett fåtal utvalda inför varje dragning, att leverera en lottorad som med stor sannolikhet var vinstgivande. Om det, trots allt, skulle visa sig att raden inte gav någon vinst, så behövde man inte betala honom något alls för hans tjänster. Men. Om man vann skulle han ha hälften av vinsten.
Bingolotto: Produkter, varor, värden i kommersiell TV (pdf)
av Göran Bolin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar