"Äntligen stod prästen i predikstolen." Med de orden inleds Selma Lagerlöfs roman Gösta Berlings saga Om allt går som det ska kommer - äntligen! - Yusuf Islam på lördag att stå på scenen på Hovet i Stockholm. Jag och min dotter kommer att sitta i publiken. Det har varit en lång resa innan Stephen Demetre Georgiou, som blev Cat Stevens och senare Yusuf Islam, slutligen återfann varandra.
I går publicerade Tariq Ramadan artikeln Reconciling Cat and Yusuf Med hänvisning till den islamiska sufitraditionen beskriver han Cattens och Yusufs resa:
Yusuf had been a part of Cat before Cat became Yusuf: a paradox that the Sufi tradition has long taught us. It was necessary for Cat to set out in search of Yusuf for Yusuf to discover and understand Cat’s secrets. Now at last the quest and the path converge: artist and believer now sing with the same voice.
I sin bok To be a European Muslim (1996) tar Ramadan klart ställning för musiken som ett islamiskt sätt att uttrycka sig och skriver i artikeln att
Not only is it permitted, but Muslim women and men must also reconcile themselves with art, with creativity, and with the imagination in all its dimensions. Guided by their ethical bearings, they must not allow themselves to be enchained by the adjective “Islamic” that ends up isolating them, suffocating them, and depriving them of their creative energy in the universe of art, of music, painting, sculpture and literature.
I artikeln Music - a question of faith or da'wah? gav Yusuf för några år sedan sin syn på musik inom islam.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar