Jerikos ros och Miriams hand

Elaka tungor säger att många journalister lever efter parollen, "kolla aldrig en bra story, risken finns att den spricker". Jag önskar ibland att jag kunde resonera på samma ansvarslösa sätt när jag bloggar, istället för att gräva ner mig i en massa information och detaljer när jag hittar något som jag är intresserad av, men okunnig om. Att bara presentera en kort, rak och kraftigt förenklad berättelse utan krussiduller. Men jag kan sitta vid datorn i timmar, dagar och leta efter information om ett ämne, bara för att sedan konstatera att det blev alldeles för mycket och för komplicerat att greppa om. Så istället för ett kort inlägg som kanske gör även någon annan nyfiken på att själv leta efter information, blir det ofta ingenting. Så blev det nästan även med Jerikos ros, (Anastatica hierochuntica).

Jag blev fascinerad av Jerikos ros, denna fantastiska växt som kan överleva flera år utan en enda droppe vatten. När den tillsynes döda, uttorkade växten får tillgång till vatten vecklar den ut sig och sprider sina frön. Denna enkla och grundläggande information, tillsammans med en video, hade räckt som inlägg. Men jag läste vidare och fick ett betydligt större material att överblicka; det fanns falsk Jerikos ros; den växte inte bara i trakterna runt Döda Havet, utan även i andra världsdelar; den hade en massa olika namn beroende på om den förknippades med den kristna, judiska eller islamiska traditionen - och mycket annat.

Det här med växtens starka anknytning till de abrahamitiska religionerna var i mitt tycke riktigt intressant. Inom islam och kristendomen kopplas växten till jungfru Maria, Jesu moder, och här ett citat om den judiska traditionen:

Plötsligt föll något genom luften och landade vid hans fötter. Moses tog upp föremålet och såg att det var en torr, ihopdragen Jerikos ros. Han undrade: "Är detta ett tecken på att jag kommer att vara som denna växt, torr och bortblåst ur (det heliga) landet?" Och Gud svarade, "Ta lite vatten och häll det på växten." Och Moses gjorde som han var tillsagd. Och Gud sade: "Frukta inte, min tjänare Moses; som denna växt, så kommer din ande att vara och minnet av dig kommer att bli välsignat för evigt" och Moses blev tröstad när han såg hur växten hade öppnat sina grenar och hans hjärta var i vila, ty han visste att även om han skulle dö, skulle hans själ leva för evigt.

Källa: The Rose of Jericho - Symbol of the Resurrection

Inom den kristna traditionen fungerar Jerikos ros, förutom kopplingen till Maria, även som en symbol för Jesus återuppståndelse från de döda.

Mitt intryck är dock att växten har haft, och kanske fortfarande har, störst symboliskt värde inom den islamiska traditionen, där det vanligaste namnet för den tycks vara Kaff Miriam, Miriams hand, därför att den öppnar och sluter sig som en hand. Miriam/Miryam är koranens namn för Maria, som har ett helt kapitel uppkallat efter sig och är den enda kvinnan som omnämns vid namn i muslimernas heliga skrift. Växten är också en symbol för fruktsamhet och användes i medicinskt syfte vid bland annat förlossningar.

Avbildningar av Marias mänskliga hand förekommer också som utsmyckning i olika sammanhang med anknytning till islam. Det hävdas att de fem fingrarna ses som symboler för islams fem grundpelare och de fem dagliga tidsbönerna. Stilistiska avbildningar av Marias hand sägs vara den vanligaste och mest kraftfulla symbolen som skydd mot ondska, "det onda ögat". Samma symbol förekommer också bland judar. Läs mer om Hamsa (arabiska خمسة för fem)

Så där. Nu får det räcka, innan jag trasslar in mig allt för mycket i ämnet och går helt vilse.

Foto: Tasnim. Läs hennes blogginlägg om Hosta och Fatimas hand