Jag var ut och drack en Guinness på fat i går. Det var mycket folk på restaurangen som på storbilds-tv visade fotbollsmatchen mellan Arsenal och Manchester City Själv var jag måttligt road av matchen och smått irriterad över den höga volymen. Visst kan det vara riktigt trevligt att se en bra match, men i går hade jag föredragit att koppla av i lugn och ro smuttande på min Guinness. Manchester City vann med 2-0. Jaha.
Om jag blir tillfrågad vilket engelskt fotbollslag jag har som favoriter brukar jag svara Arsenal, men det beror enbart på att jag en gång såg dem spela mot Watford på hemmaplan. Det var på den tiden Elton John satt som ordförande i Watfords styrelse. På bussen till gamla Highbury-arenan, som låg inklämd bland bostadshus, satsade jag ett pund på 3-0 till Arsenal. Watford vann matchen. Det som imponerade mest på mig var det enorma polisuppbådet utanför arenan. Presumtiva huliganer slussades mellan täta led av poliser på hästar från tunnelbaneuppgången till apbergets ståplatser.
Nu har de arabiska oljeshejkerna bakom flygbolaget Emirates byggt en ny stadium åt Arsenal.
Nåväl. Det var bara en liten inledning på vad inlägget egentligen skulle handla om, det vill säga; varför jag sitter vid datorn och trösthandlar på nätet. Jo, så här är det. När jag skulle lämna restaurangen snubblade jag i de två trappstegen som leder upp till den upphöjda delen av lokalen. Mycket pinsamt, eftersom jag antar att folk trodde jag var berusad, men det blir jag inte efter en mellanöl. På vägen hem började jag känna mig öm i foten, men bara lite. Under natten blev det dock värre och nu är foten ordentligt svullen, det gör ont och det är besvärligt att gå. Blev tvungen att ringa och sjukskriva mig.
Därför trösthandlar jag. Det blev en uppsättning med tre keramiska köksknivar från Letsdeal
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar