onsdag 1 juni 2011

Heart Beat

Det känns kränkande
att som gammal trumslagare
få en kallelse till kardiologklinikens
arytmisektion


Raderna ovan skrev jag under de sju år jag åkte in och ut på akuten på Akademiska sjukhuset på grund av mina hjärtbesvär.

Plastarmbanden på anslagstavlan samlade jag på mig under dessa sju år. En läkare på kardiologen sa att jag hade inofficiellt rekord på sjukhuset i antalet elkonverteringar.

Ett tack till personalen på Akademiska sjukhuset i Uppsala

Redigerat:

Upptäckte just att det är nästan på dagen fem år sedan jag genomförde ablationen Visserligen står det 31 maj i inlägget, men vid närmare eftertanke var det inskrivningsdatumet. Ingreppet utfördes den 2 juni 2006. Det var också första gången man på Akademiska i Uppsala vid en ablation valde att frysa ned de nerver som sände felaktiga impulser till hjärtat (enkelt uttryckt), i stället för att bränna bort dem. Sedan dess har jag varit helt fri från besvär av förmaksflimmer.

4 kommentarer:

Y+S sa...

Å vad glad jag blir av att hhöra att du mår bra nu.

Sara

Svarten sa...

Y+S

Jag är oändligt tacksam över att jag i dag mår som jag mår. De sju åren med förmaksflimmer var ett litet helvete.

MammaMarie sa...

Hur påverkar förmaksflimmer? Vad händer när man har det? Själva ordet låter inte jättedramatiskt, däremot låter behandlingen skräckinjagande :/! Så det måste vara något riktigt allvarligt....?

Svarten sa...

MammaMarie

Förmaksflimmer (ff) kan se ut nästan hur som helst. När jag varit inlagd på Akademiska har jag träffat ytterligheterna; en man med kroniskt ff som inte kände av något alls, en annan som beskrev sina besvär som att "trottoarkanterna blir en halvmeter höga".

Jag hade en mycket besvärlig variant. Puls och blodtryck steg till astronomiska höjder, samtidigt som hjärtat kraftigt bultade på - det kändes som om någon stod och slog mig på bröstkorgen. Efter några timmar var jag helt slut. Jag hamnade alltid på "akutmottagningens akutaste enhet" när jag åkte dit och fick bl.a. morfin.

Och sen har vi det här med hjärtats koppling till livet och döden. "Så länge hjärtat kan slå...", som Taube sjunger. Summasumarum: Dödsångest.