Pingstdagen

Pingsten är hänryckningens tid. Uttrycket kommer från Esaias Tegnérs dikt Nattvardsbarnen Slår man upp ordet hänryckning i en ordbok hittar man synonymer som hänförelse, extas, oemotståndlig förtjusning. I kyrkan firas pingsten som kyrkans "födelsedag". Andens utgjutande över apostlarna medförde att de började sprida budskapet om Jesus Kristus till världens folk.

Ur Apostlagärningarna 2:1-12

[1] När pingstdagen kom var de alla församlade. [2] Då hördes plötsligt från himlen ett dån som av en stormvind, och det fyllde hela huset där de satt. [3] De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. [4] Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem. [5] I Jerusalem bodde fromma judar från alla länder under himlen. [6] När dånet ljöd samlades hela skaran, och förvirringen blev stor när var och en hörde just sitt språk talas.

[7] Utom sig av förvåning sade de: "Men är de inte galileer allesammans, dessa som talar? [8] Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål talas? [9] Vi är parther, meder, elamiter, vi kommer från Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, från Pontos och Asien, [10] från Frygien och Pamfylien, från Egypten och trakten kring Kyrene i Libyen, vi har kommit hit från Rom, [11] både judar och proselyter, vi är kretensare och araber - ändå hör vi dem tala på vårt eget språk om Guds stora gärningar."

[12] I sin häpnad visste ingen vad han skulle tro, och de frågade varandra: "Vad betyder detta?"