Trubaduren Johan Svedberg

Kanske är det jag som har dålig koll på dagens svenska musikliv, men jag har fått den uppfattningen att trubadurer som framför eget material är en bristvara i dag. För några decennier sedan gick det tretton excellenta trubadurer på ett dussin och varje musikställe med självaktning arrangerade viskvällar. Åtminstone är det så jag minns det. Men det var då det.

Igår kväll var jag ut på Palermo och käkade en riktigt god carbonara efter att först ha svept en aptitretande Jägermeister. På väg hemåt passerade jag S:t Eriks torg nedanför domkyrkan. Från scenen på torget kom toner som gav trumhinnorna positiva vibrationer. En riktig trubadur. Jag stannade, lyssnade och besegrades.

Trubaduren (ett ord som sägs komma från arabiskans trobar, vilket betyder underhållare) var Johan Svedberg, en grabb från Ronneby i Blekinge som läser lärarprogrammet i Uppsala. Han spelade med i en hel mängd lokala band innan han började sin karriär som trubadur i traditionen från sina husgudar Cornelis Vreeswijk och Fred Åkerström och med influenser från grupper som irländska Pogues, folkrockare med punk energi. Förutom några demos har han gett ut två fullängdsalbum. Det senaste är "Live från hjärtat i Sveriges trädgård", som kom ut i tisdags. När jag växlade några ord med honom efter framträdandet blev jag den allra förste att köpa ett ex av skivan, vilket intygas med dedikationen "Först i Sverige. Hurra för Svarten!"

Nu föreslår jag att ni gör som jag gjorde; stannar upp ett tag och lyssnar på Johan Svedberg. På hans MySpace-sida finns flera låtar från båda albumen och ni kan köpa dem hos Troglodyt Produktion Läs gärna denna tre år gamla intervju med Johan