Gud är Nr. 1

Bed och ni skall få, sök och ni skall finna, bulta och dörren skall öppnas för er. Ty var och en som ber, han får, och den som söker, han finner, och för den som bultar skall dörren öppnas.

Matteus 7:7-8

En stor del av mitt liv har jag väntat på ett tecken från Gud. En liten diskret fingervisning om att Gud verkligen finns. Jag har nu fått detta tecken. Tror jag.

Jag har ofta skrattat åt de stollar som i olika sammanhang försökt påvisa tecken för Guds existens. På YouTube finns en hel drös med videos som visar Guds namn skrivet i naturen på arabiska, det kan vara allt från molnformationer till mönster på en fisk. Lejon kan ryta och kor kan råma Guds namn. Inom olika religioner har det uppstått affärsrörelser runt ting som sägs vara tecken från Gud och folk vallfärdar till platser för att få en bekräftelse på Guds närvaro. Själv har jag alltid trott att Gud är diskret och personlig när det gäller att ge sina tecken till människan. Att blåsa i horn och slå på trummor är inte riktigt Guds stil att kommunicera med oss människor. Ett tecken skulle förmodligen komma mitt i vardagen när jag minst anade det.

Förra veckan såg jag en bil parkerad i närheten av min bostad. På nummerplåten stod det JAH och tre siffror. Jag tyckte det var lite häftigt eftersom Jah är rastafarireligonens namn på Gud. Funderade om jag skulle plocka upp kameran och ta ett kort, men jag avstod. Det måste ju finnas en hel del bilar med JAH på registreringsskylten. Så märkvärdigt var det inte. Det hade varit skillnad om siffrorna dessutom på något sätt pekat i riktning mot Gud, tänkte jag.

I morse passerade jag en bilaffär här i Uppsala. På parkeringen utanför deras lokaler stod mängder med nya bilar. Min blick föll på en av bilarnas nummerplåt. Jag tvärstannade och stirrade: JAH 001. Gud är nummer ett. Inom mig växte en tanke, en röst, som sa:

Är jag tillräckligt tydlig nu?