fredag 11 december 2009

Skvaller

För många år sedan hittade jag i mitt föräldrarhem en pärm med tio dikter som jag skrev när jag var 15-16 år. Mamma berättade att hon och pappa fått den i julklapp av mig. De senaste åren har pärmen stått bortglömd i en av mina bokhyllor. Jag återfann den nu på morgonen när jag letade efter en annan pärm. Det var en märklig känsla att efter så många år läsa vad jag skrev som tonåring. Det var mina ord, men ändå inte. Jag, men ändå inte jag.

Skvaller

- Godag, fru Strandberg. Hur står det till?
Vill ni höra något förskräckligt om Anderssons här intill?
Det gäller förstås sonen, den yngste, han som inget gör.
Det sägs att när han blir arg all inredning förstör.

- Men fy så hemskt. Han är verkligen en riktig odåga.
Förresten, hur vet ni det? Om man helt apropå får fråga.
- Fru Brolin berättade det, hon av fru Wanngren det fått höra,
men lova mig fru Strandberg att det ej vidare föra.

För fru Brolin lovade fru Wanngren att ej för någon det berätta,
så hon blir säkert arg om hon får höra jag anförtrott dig detta.
- Var ej orolig fru Eriksson, det ska förbli en hemlighet.
Jag berättar aldrig för någon vad jag om grannarna vet.

Som tack för att ni berättade detta ska jag säga er en sak;
det sägs att fru Lindberg solar naken på sitt hustak.
Det kan vara sant, men är nog bluff från början till slut,
ty det är skvallerkärringen fru Berglund som detta spridit ut.

5 kommentarer:

Unknown sa...

Skrev du det där i sextonårsåldern? Imponerande!

Svarten sa...

Bouhamza

Ja, 15-16 år måste jag ha varit. Årtalet står på ett "försättsblad" i pärmen med dikterna.

Strax efter 20 år var jag slut som poet :-)

Cherin sa...

Allvar? Det är ju helt grymt bra.

Svarten sa...

Cherin

Jepp. Allvar.

Det känns fel att säga "tack", för det är ju liksom inte jag längre. Jag undrar vart den unga grabben tog vägen :-/

Cherin sa...

Jag ska inte leka psykolog men helt ärligt, det där är otroligt talangfullt. Du finner honom nog om du vill, om du vågar?