Köppäbävisan (Fånt ja en körv)

Köppäbävisan har för mig blivit en symbol för den svenska kulturens särart och kampen mot amerikansk kulturimperialism (jisses, det uttrycket har jag nog inte använt under de senaste 20 åren). Mitt minne är bra, men kort. Jag kommer inte riktigt ihåg alla detaljer, men jag inbillar mig att jag åtminstone minns huvuddragen korrekt.

Så här var det.

I USA satt några personer på ett stort multinationellt skivbolag och betraktade bekymrat sina försäljningssiffror i de skandinaviska länderna, där Sverige var den största marknaden. De hade redan konstaterat att deras marknadsföring inte fungerade i Skandinavien. Efter moget övervägande bestämde de att placera en PR-kvinna i Stockholm med ansvar för att utarbeta specifika metoder för marknadsföringen i dessa fjärran länder. Den PR-ansvarige kom, såg och förlorade.

Nordborna var ett säreget folkslag vars musiksmak ofta gick sina egna vägar. I Sverige sålde den så kallade dansbandsmusiken i jätteupplagor. Trots idogt arbete lyckades inte PR-kvinnan förstå
sig på denna märkliga marknad. Den slutgiltiga dödsstöten kom  med landsplågan Köppäbävisan. Sången skrevs av musikläraren Bengt Pegefelt och spelades in tillsammans med hans skolklass.
Den toppade singellistan 8 maj 1981 och låg samma år tio veckor på Svensktoppen, vilket vid den tiden var det maximalt tillåtna.

PR-kvinnan sände över ett exemplar av skivan till sina amerikanska chefer och lät dem förstå att det var omöjligt att sälja deras musik i ett land där en sång som denna toppade försäljningslistan. En kort tid senare drogs hennes tjänst in och hon återvände till USA.

Lyssna på Köppäbävisan