torsdag 21 oktober 2010

Varför är vi så rädda för muslimer?

Mattias Gardell, professor i religionshistoria vid Uppsala universitet, kommer den 9 november ut med boken Islamofobi på Leopard Förlag Jag återkommer längre fram med ett inlägg om boken och nöjer mig för tillfället med att återge förlagets presentation:

Häxor, kättare, katoliker, tattare, romer och judar har i olika tidsepoker fått representera ondskan. Idag är det muslimer.

Över hela Europa tågar bruna partier in i parlamenten under islamofobins fana. Deras antimuslimska budskap smittar av sig på etablerade politiska partier och rörelser. Liberala och konservativa partier kräver medborgartester, åsiktsregistrering, kartläggning och övervakning av muslimska medborgare. Det offentliga samtalet upptas alltmer av diskussioner om förbud mot minareter, slöjor, koranskolor, moskéer och muslimsk invandring.

Hur kunde det bli så här?

Mattias Gardell granskar den islamofobiska tanketraditionen från medeltidens kristna föreställningsvärld fram till dess återkomst i dagens Europa. Han analyserar fördomsfulla påståenden om muslimer och vad de påstås vara: våldsbenägna, terrorister, kvinnoförtryckare och antisemiter som hotar demokratin och yttrandefriheten. Har vi blivit så vana att diskutera på detta sätt att vi inte inser att det utgår ifrån ett rasistiskt skillnadstänkande?

Mattias Gardell har skrivit en nödvändig bok i en tid där mörkret på nytt hotar att sänka sig över Europa.

Se även Gardells föreläsning Islamofobi i ord och handling

4 kommentarer:

Christian Schickhardt sa...

Låter som en intressant bok och jag ser fram mot din recension.

Ibland undrar jag om det inte är ett mänskligt drag att alltid vara fientligt inställd mot det som är "annorlunda".

Jag vill absolut inte förringa islamofobins, judehatets eller apartheidens historia.

Jag ser dock varje dag i nyhetsrapporteringen, att över hela världen finns det konflikter mellan olika folkgrupper, religioner och kulturer.

I Sydafrika dödas och förföljs zimbabwier, i Rumänien, Ungern, Frankrike och Italien trakasseras och förföljs romer.

Under 1930- och 1940-talen var det judarna som förföljdes i hela centraleuropa.

Jag har en gång i tiden varit gift med en kvinna från Peru, och jag umgås med en hel del latinamerikanska flyktingar här i Göteborg - men blir mörkrädd när de talar rasistiskt om svarta och indianer.

Detta blev jag medveten om ju mer spanska jag lärde mig, och jag förstod deras konversationer.

Kan det vara så att vi alla är flockdjur och ständigt måste definiera oss utifrån vår egen grupp?

Den som inte vågar se över sin egen grupps horisont, den som aldrig våga möta det som är främmande och annorlunda - den kommer ALLTID att vara inom sitt eget revir, och vill förmodligen inget annat.

Några filosofiska tankar så här på nattkröken.

Ha en trevlig helg!

Linn sa...

åh låter verkligen som en intressant bok, ser fram emot att läsa den!

Salima sa...

Tack för din kommentar Svarten! Såg inte att jag fått med det sista. Tycker om din blogg och dem ämnen du tar upp, helt otroligt hur bra koll du kan ha om allting :)

/En trogen läsare, Salima

Svarten sa...

Salima

Tack för de vänliga orden :-)