torsdag 30 april 2009

Yusuf Islam: Roadsinger



Första videon, Roadsinger (To Warm You Through The Night), från Yusufs (hemsida) nya album Roadsinger som släpps 5 maj. Den nu 60-årige Yusuf ska också, för första gången på 33 år, göra en kort turné Fler blogginlägg om Yusuf hittar du vid "Etiketter" nedan.

Now Yusuf rides the inner-peace train Los Angeles Times

Mohamed Omar - ännu en gång

Jag blev, minst sagt, förvånad när jag för bara ett par dagar sedan fick kännedom om Mohamed Omars samröre med svenska extremister på den yttersta högerkanten och skrev Mohamed Omar i skymningslandet Igår kommenterade Omar inlägget här på bloggen:

"Apropå mitt förhållande till De Geer så uppskattar jag hans anti-kapitalism, värdekonservatism och religiositet, men jag håller självklart inte med honom i allt. Han är också Palestinavän liksom jag själv. Han är en djupt troende katolik och jag är muslim."

De Geer, som Omar nämner, är Jonas De Geer, som jag skrivit om i det länkade inlägget ovan och i gårdagens SSPX och det svenska korståget När Omar och De Geer inledde sitt umgänge, och hur länge det pågått, vet jag inte, men det tycks åtminstone ha blivit ett avbrott på några år. Folket i Bild/Kulturfront publicerade 28 augusti 2005 Omars krönika Sagan om den konservativa revolutionen Den avslutas:

"Vilken tur. Jag hade kommit undan i tid. Innan De Geer tagit av sig sin mänskliga mask och avslöjat sitt rätta ansikte - demonen."

Hos bloggaren Oskorei - som enligt Omar är “en av de mest klartänkta och kunniga kritikerna av det moderna samhället som finns att tillgå på nätet” - skrev signaturen Jonas De Geer den 19 januari i år följande kommentar:

"Att Omar sålde sig förvånar mig inte. Han har alltid varit totalt opålitlig och samvetslös, men har däremot så grundmurade antipatier mot judar, USA och förakt för den politiska korrektheten att det förvånar mig att han så länge orkade spela rollen som mysmuslim i TV-sofforna.

Att han skulle ha trott på, än mindre sympatiserat med, lättmjölksmuslimen som varit hans offentliga persona är bara löjligt för den som känner honom. Det är en muslimsk “Kurt Olsson” han har kört för dumma, politiskt korrekta svenskar han i grunden föraktar.

Som alla psykopater har han kunnat dupera folk och förställa sig under lång tid, men till sist tar hat och hybris i kombination överhanden.

Kanske gör han bedömningen att det är dags att byta läger.

Han är allt annat än ointelligent och skulle mycket väl kunna fungera som talesman för en radikaliserad generation “svenska muslimer”.

Ett tecken i tiden, kanske.
"

För en vecka sedan, 23 april, tycks Omar och De Geer ha återförenats hos bloggaren Oskorei. Signaturen Mohamed Omar skriver i en kommentar till blogginlägget Har Ahmadinejad fel i sak?:

"Ang. min krönika i Arbetaren om Jonas De Geer så var det ett slags gyckel med deras liberala fördomar, precis som mycket annat jag skrev då, inklusive en del av min poesi. Jag njöt när de helt förutsägbara, liksom utan fri vilja, välkomnade och publicerade
“rätt” åsikter.

Kvalitet betyder mycket liten i svenskt kulturliv nuförtiden, som ni säkert alla vet, det är i stort sett bara åsikter som räknas.

De Geer borde ha känt till mina “lekar” då jag på en middag i Stockholm för många år sedan skröt om hur jag hade lurat på någon vänstertidning mina fjolliga dikter och alla asgarvade.

Men jag ångrar att jag använde hans riktiga namn, det borde jag inte ha gjort, det var ojuste mot honom. Jag ville bara testa hur pass imbecilla och PK dessa vänsterliberala gaynissar var, och de svalde allt med hull och hår.

De Geer är en man som jag har djup respekt för, har alltid haft det, han var en som jag såg upp till i min ungdom, och som jag har tänkt på som en broder, så jag känner viss skam för det där. Men som sagt, det var, liksom mycket annat jag skrev, ett narrspel.
"

Någon krönika i Arbetaren där Omar skriver om De Geer har jag inte lyckats hitta på nätet. Förmodligen minns Omar fel och syftar i själva verket på den i FiB/K (se ovan). Nåväl. De Geer dyker upp:

"Är du här? Det var länge se’n. Tänk att återses så här - hos Oskorei i cyberrymden, helt apropå.

Det lär ta tid att övertyga mig och många andra att du lagt av dig narrkåpan för gott. Den blir “second nature” för vissa.
Du har hursomhelst visat stort kurage på sistone.

Jag skiter i den där artikeln i Arbetaren, jag är rätt stryktålig vid det här laget. Dessutom är jag van vid fiendskap och försoning.
"

Omar tackar och tycker att de skall fortsätta samtalet via e-post. Ridå.

Vad som är sant och falskt i allt detta har jag ingen klar uppfattning om. Är Omar verkligen Omar? Är De Geer De Geer? Blir jag lurad aprilo? Inte lätt att veta vad som är sant och falskt i den karusell som Omar för tillfället snurrar runt på.

Förra året kom boken Vem är du? Boken är en slags religionsdialog och bygger på e-brev som utväxlats under ett år mellan Omar och prästen Mikael Mogren. För ett par dagar sedan publicerade tidningen Dagen artikeln Mogren bryter med Omar Mogren förklarar att någon fortsatt dialog dem emellan inte är aktuell:

"Nu går inte det. Han vill inte det. Han är helt inne i sitt. Jag fick välja sida, och eftersom jag inte delar hans uppfattningar har jag valt den sida där mina judiska och muslimska vänner som söker dialog står."

Igår kom artikeln Omar: Prästen Mikael Mogren ljuger Enligt den uppges Omar ha sagt att boken endast skrevs för att tjäna pengar och att någon vänskapsrelation dem emellan aldrig existerat. På bloggen Bahlool kommenterade Omar artikeln:

"Intervjun i Tidningen Dagen är helt falsk. De intervjuad mig i mer än en halvtimme och plockade ut några citat och klistrade ihop dem till denna artikel som jag inte alls känner igen mig i."

Tidningen Dagen har också publicerat en kort intervju med imam Abd al Haqq Kielan, ansvarig utgivare för tidskriften Minaret där Omar tidigare var chefredaktör, Tidskriften Minaret vill inte längre ha något med Omar att göra Han säger om Omar:

"Han flippade. Jag trodde att jag kände honom, men tydligen inte."

Det kommer förmodligen att snurra runt Omar ytterligare en tid. Vart han slutligen kommer att landa har jag ingen aning om. Och det tror jag inte Omar vet själv heller.

Se även En framtid svartare än natten Folket i Bild/Kulturfront

onsdag 29 april 2009

SSPX och det svenska korståget



Ett klipp ur SVT1 dokumentären "Det svenska korståget", där bland andra Jonas De Geer förekommer.

Gårdagens blogginlägg Mohamed Omar i skymningslandet kom också att handla om den svenske högerextremisten Jonas De Geer och hans koppling till rasistiska och nazistiska organisationer. De Geer är en av grundarna till den svenska delen av den högerextrema katolska rörelsen SSPX.

Ärkebiskop Marcel Lefebvre, grundaren av SSPX, har i en fransk tv-intervju sagt:

- Varje år tar vi emot 500 000 muslimer i Frankrike. Ni kommer att få se vad som händer i moskéerna när en av dem säger "Döda alla kristna". När de dödar kristna kommer de till himlen och de tar själen från den de dödat. Varför skulle de då inte?

Uppdrag granskning i SVT1 sände i januari en dokumentär om SSPX. Du kan se hela programmet på nätet i en svensk eller engelsk version till och med 28 juli 2009.

tisdag 28 april 2009

Mohamed Omar i skymningslandet

Nu på morgonen besökte jag Ida Dzanovics blogg och läste hennes inlägg om Mohamed Omar Via en länk i anslutning till inlägget hamnade jag sedan hos Knut Lindelöf, som tydligen under många år hade täta kontakter med Omar. De två gjorde bland annat första årgången av tidskriften Minaret tillsammans, vilken Omar var chefredaktör för.

Lindelöf berättar i artikeln På återseende Mohamed Omar om hur Omar på senare tid återupptagit kontakten med "den bruna kretsen" som han tidigare umgåtts med. Enligt Lindelöf bad Omar honom för ett par veckor sedan att (i egenskap av webmaster) plocka bort en krönika han skrev för tidningen Folket i Bild 2005. "Han ville inte längre vara elak mot Jonas De Geer. Jag tog bort den", skriver Lindelöf.

Jonas De Geer?! Har Omar umgåtts i kretsarna kring honom? Visserligen har jag inte alla bitar på plats när det gällde De Geer, men kommer ihåg att det för ett antal år sedan blev en livlig debatt kring tidskriften SALT som han var redaktör för. Tidskriften ansågs av vissa vara bland annat rasistisk och homofobisk.

Jag bestämmer mig för att leta upp Omars bortplockade krönika på nätet. Det tog inte särskilt lång tid att hitta krönikan Sagan om den konservativa revolutionen Den avslutas: "Vilken tur. Jag hade kommit undan i tid. Innan De Geer tagit av sig sin mänskliga mask och avslöjat sitt rätta ansikte - demonen."

Nu har kontakten mellan Omar och De Geer återupptagits. Via en permanent länk på Omars blogg klickar jag mig in på De Geers blogg

Omar hade i sin krönika nämnt något om att De Geer talat vid den så kallade Salemmarschen tillsammans med kända rasister och nynazister Jag letar upp en video på YouTube.



Jonas De Geer som förste talare vid Salemmarschen 2003.

Jag fortsätter att söka information om De Geer och hittar uppgifter om hans nära kontakter med rasistiska och nazistiska organisationer. Det finns uppgifter om att han varit medlem i Nationaldemokraterna (något han förnekar) och även varit tilltänkt som deras ordförande. I artikeln Högerextremister värvar kända namn uppges han varit aktiv i den lilla extrema katolska sekten Spes Nostra

I "god blogganda" borde jag nu knyta ihop säcken och komma med en snärtigt avslutande kommentar om Omar och de personer som numera flockas på hans blogg, men jag avstår. Jag tycker det hela är alldeles för tragiskt för att plocka billiga poäng.

Mohamed Omar - kelgris och mardröm

I en artikel i gårdagens Aftonbladet Etablissemangets kelgris – och mardröm skriver Ammar Makboul:

"Debattklimatet gör att det inte går att både fördöma fundamentalism och samtidigt värna om jämlikhet och rättssäkerhet för muslimer. Man får inte både försvara palestinska Hamas rätt att väljas i ett demokratiskt val och samtidigt även kunna vara motståndare till islamiseringen av det palestinska samhället och dessutom vara kritisk till USA:s och EU:s hantlangare Mahmoud Abbas."

söndag 26 april 2009

Sverigedemokratiska censurivrare



Den här videon har jag lagt ut på bloggen tidigare, men på förekommen anledning (som det brukar heta) gör jag det igen. Att sverigedemokrater inte gillar videon är lätt att förstå, men hur mycket vissa av dem faktiskt ogillar den insåg jag först i dag.

På hemsidan ungsvensk.se, ett forum för sverigedemokraternas ungdomsförbund (SDU), har någon lagt ut videon och uppmanar "så hjälps vi alla åt med att rapportera filmen så KANSKE den tas bort" från YouTube. I den diskussion som sedan följer framkommer en del intressanta saker. Dessa personer som ivrigt talar om försvaret av yttrande- och tryckfriheten när det gäller att till exempel hetsa mot olika folkgrupper visar sig inte vara särskilt pigga på att tillåta andra att uttrycka sina åsikter.

På forumet uppmanas det till att "jobba för" att få personer som är kritiska till SD:s politik raderade från YouTube. "Lägg upp all skit ni hittar och så rapporterar vi varje klipp" skriver en censurivrare. Kan man inte få användare raderade så finns alltid möjligheten att blockera dem, det vill säga, hindra dem från att komma med kommentarer. En person skriver att "jag har en lång lista på folk på Youtube som jag och andra blockerat, som jag fått skickat till mig. Lite för lång att publicera här dock skulle jag tro. Över 1000 nicknames."

Även på andra forum har jag sett prov på den här typen av, mer eller mindre, organiserade kampanjer från sverigedemokrater med syftet att förhindra personer, vars åsikter de ogillar, att komma till tals. Den "demokratiska fernissa" som SD struket på den bruna grundfärgen kommer en dag att falla av lika snabbt som den kletades dit. Då finns risken att det blir precis som det står i en kommentar till videon på YouTube:

"En sak är säker. När vi tar över, så kommer nångra brunskjortade herrar från SDU ta dej och din familj , så kommer Ni få åka godsvagn. SD2010".

Intervju med drottning Rania



Wolf Blitzer intervjuar drottning Rania Al Abdullah av Jordanien
i CNN:s program The situation room

Fler blogginlägg med drottning Rania och hennes YouTube kanal

Ett gott skratt med Google

Som bloggare är man naturligtvis nyfiken på vad besökarna är intresserade av att läsa på bloggen och hur de hittar hit. Att de
allra flesta kommer via Google är helt klart. Antalet googlare
pendlar mellan 50-60 procent. Vilka sökningar som leder dem till
just min blogg kan vara riktigt kul och överraskande att titta på.

Att rubriken Sex i hundparken tillsammans med en del ord i kommentarerna lockar hit en del perversa googlare förvånar mig inte. Att en sökning som läs koranen innebär att bloggen kommer upp som första träff av över 80 000 gör mig dock mycket förvånad. Jag hade förväntat mig att en massa hemsidor och bloggar om islam skulle komma före.

När jag nyss tittade på sökordskombinationer i besöksstatistiken såg jag att någon googlat på mohamed ståuppkomiker och första träffen fick mig att skratta riktigt hjärtligt.

Tillägg:
Hoppsan. Efter det här inlägget blev naturligtvis mitt hjärtliga skratt nedknuffat till andra träff.

lördag 25 april 2009

Utmaningen är antagen

Klicka på bilden för större format

Jag tittade alldeles nyss in på bloggen En ung kvinnas bekännelser, vilket jag brukar göra varje dag. Ett av hennes senaste blogginlägg innehöll en utmaning med följande regler:

Gå in i mappen: "Mina bilder" på din dator.
Gå till den sjätte mappen och därefter väljer du det sjätte kortet.
Visa den bilden i din blogg och skriv något om den.
Invitera sex stycken nya att vara med på utmaningen.
Länka till dem och låt dem veta att de är utmanade.


(Jag hoppar över länkningarna)

Tja, varför inte, tänkte jag, och letade upp det sjätte kortet i den sjätte mappen. Det fotot tog jag 1991 vid ett besök i Djenné, Mali, alldeles vid kanten av Sahara-öknen. Bilden visar min moské-guide på taket av moskén, som är världens största byggnad av lera. De tre raderna med små lock är luftkonditioneringen. Man lyfter helt enkelt bort locken för att reglera temperaturen i moskén.

Fler blogginlägg om moskén i Djenné

Vår älskade falukorv

Natten till igår hade jag jobbat. När jag kom hem på morgonen betalade jag räkningar via intenetbanken, kollade in nyheterna hos Google News och fixade en del andra saker. Så snart affärerna öppnat vid 10-tiden var jag iväg och gjorde en del nödvändiga inköp för att sedan gå hem och sova några timmar. På väg hemåt började det kurra i magen av hunger. Gick in på första bästa livsmedelsaffär och köpte en bit falukorv.

Jag orkade inte tillreda korven på något sätt utan skar av en rejäl bit, körde gaffeln i den och åt. Hoppsan. Det smakade riktigt gott. Något i stil med falukorven jag minns från min barndom och som alltid köptes hos Tillmans i Bollnäs, som enligt många gör Sveriges godaste falukorv. Jag tittar på förpackningen och ser att det är extra fin falukorv från Ica rökt på alspån. Kötthalten anges till 71 procent, men det finns ingen uppgift om fördelningen mellan fläsk- och nötkött.

Vi köpte i Sverige 2006 falukorv (och besläktad medisterkorv) för omkring 1,5 miljard kronor. Kilopriset på falukorv ligger mellan 55-75 kronor beroende på kvalitet. Ett snittpris på 60 kronor kilot innebär att vi äter cirka 2,5 kilo falukorv per person och år, utslaget på hela befolkningen. Det placerar förmodligen korven på hushållens 10 i topp-lista över de populäraste livsmedlen.



Hasse Alfredson om blommig falukorv i en inspelning från 1965.

Vår matvanor förändras genom bland annat resor ut i världen, ny teknik och invandrare som tar med sig sina mattraditioner till Sverige. Matkulturer möts och nya former uppstår. Så har det alltid varit här i landet.

I Falu koppargruva, som under en tid var världens största kopparproducent och har en historia som går tillbaka till 900-talet, arbetade under 1500 och 1600-talet många tyskar. De var dessa tyskar som lärde svenskarna göra korv.

Lokalt kallades den för Lübeckkorv, efter den nordtyska staden som många av tyskarna kom ifrån, men i andra delar av landet gick den under namnet falukorv. Från början var korven en biprodukt. I Falun användes linor av oxhud för upptagningen av kopparmalmen ur gruvan. Oxarna fördes upp från Småland och slaktades vid ankomsten. Under sommarhalvåret röktes och saltades köttet för att inte förstöras och blev sedan till korv.

På 1870-talet tog Anders Olsson, far till Melker Olsson, upp traditionen att röka kött i sitt slakteri. Den rökta korven utvecklades omkring 1890 till vad vi i dag känner som falukorv. Falukorven är av EU utnämnd till "garanterad traditionell specialitet" (GTS) och måste innehålla minst 40 procent nötkött.

fredag 24 april 2009

Valfilm 2010: Vårt land



Kristdemokraterna och moderaterna har redan köpt reklamutrymme i TV under valrörelsen 2010. Sådana utsvävningar har naturligtvis inte sverigedemokraterna råd att kosta på sig. Därför har jag bestämt mig för att upplåta gratis reklamplats åt partiet på min blogg. Inte nog med det, jag har även själv knåpat ihop videon åt dem.

Mohamed Omar i tragiskt sällskap

Mohamed Omar har under många år varit en återkommande skribent i Upsala Nya Tidning (UNT). Han har medverkat som krönikör och även skrivit på debatt- och kultursidorna. Själv har jag flera gånger uppmärksammat artiklar av Omar på min blogg och puffat för tidskriften Minaret, där han tidigare var chefredaktör.

I dagens UNT skriver tidningens politiske chefredaktör på ledarsidan att "Omar skriver uttryckligen in sig i en extrem konservativ tradition där alla former av 'modernitet' avvisas. Det sällskap han nu fått genom sin blogg är tragiskt, men ofrånkomligt."

Läs hela artikeln: Omars sällskap är tragiskt 2009-04-24

torsdag 23 april 2009

Nätverk för bloggande muslimer

"Islam och muslimer visas som splittrade, våldsamma och oorganiserad i media samt terrorstämplade, denna bild kan inte en individ ändra själv utan tillsammans kan vi ändra denna bild och få ut våra röster och politiska åsikter och rätten att kräva våra rättigheter. Tillsammans enade och samlade under en fana kan vi få våra röster hörda och aktiva bland media så att de förtryckta inte känner sig hotade och ensam."

Så presenterar sig det nystartade nätverket på sin hemsida

Låt Sverige förbli Sverige - Nej till SD

Upsala Nya Tidning har i en serie artiklar på ledarsidan tagit sig en nämare titt på sverigedemokraterna(SD) och deras politik. Den senaste artikeln publicerades i dag.

SD granskas annorlunda

"Att SD-sympatisörerna själva anser sitt parti hårdare granskat än andra är inte så konstigt. Däremot är det konstigare att samma uppfattning, om än mer nedtonat, framkommer i mer seriösa sammanhang. Det stämmer ju inte. Granskningen av SD är inte tillnärmelsevis så tuff som av andra partier." 2009-04-23

SD - två klick från nazismen

"Utgångspunkten för klickandet är några sverigedemokratiska bloggar på internet. När man startar sin internetsurf­ning utifrån dessa är sambandet mellan Sverigedemokraterna och rent nazistiska yttringar uppenbart." 2009-04-14

Partiet som är förhäxat av sin egen vrångbild

"Partiets aktiva medlemmar tycks helt förhäxade av sin egen vrångbild av invandring och invandrare. Allt relateras till en uppskruvad och konspiratorisk bild av invandringen. Men denna bild har inga fästpunkter i den normala kommunalpolitiska verklighet där de övriga partierna finns. Därför faller Sverigedemokraterna så uppenbart ur ramen." 2009-04-11

Ansvarslöshetens ansikte

"Sverigedemokraterna vill uppfattas som ett respektabelt parti. Det är det som ligger bakom den nuvarande partiledningens försök att visa upp en välkammad fasad, att ersätta de tidigare öppet rasistiska ståndpunkterna med ett lösare prat om svenskhet." 2009-04-09

Sverigedemokraterna är osvenska

"Principprogrammet beskriver SD som ett parti som grundats som ett "intresseparti för svenskar". Just däri ligger det osvenska. Sverige har aldrig varit en "etniskt svensk" nationalstat, den svenska demokratin och välfärden har byggts av människor och folkrörelser som avvisat tanken att somliga skulle vara förmer än andra, Sveriges ekonomiska och kulturella utveckling hade varit otänkbar utan öppenhet mot omvärlden." 2009-04-08

Att veta är att förlora tron

Artikeln Iman: Jag tror skrevs av Iman Monica Granath och publicerades på Islambloggen för en vecka sedan, men det var först nu jag upptäckte den. Hon skriver:

Det paradoxala med att följa en religion är att du vill vara helt säker på att det du rättar ditt liv efter är helt rätt. Du vill helt enkelt veta att du har rätt. Samtidigt, i den sekund du anser dig veta att du har rätt har din tro gått förlorad. Du tror inte längre, du vet.

Om du, som jag, blir nyfiken på att läsa mer av Iman kan du fortsätta med Jag har valt att bli muslim

Nalle Puhs mardröm



Ur den svenska versionen av Winnie the Pooh and the Blustery Day som hade premiär i Sverige 1969.

Om jag nu nödvändigtvis ska ha mardrömmar så önskar jag att de vore mer i stil med de som Nalle Puh har i den här videon. I natt blir det i alla fall garanterat inga otäcka drömmar eftersom jag inte kommer att sova något.

I skydd av mörkret smög jag in och stal videon hos Pierres hjärna

onsdag 22 april 2009

Bloggande muslimer: Hayati - mitt liv

Listan med Muslimer som bloggar blir bara längre och längre.
En av de senast tillkomna bloggarna är Hayati - mitt liv

Bloggaren presenterar sig så här:

Är en helt vanlig men ändå ovanlig svensk tjej som bor i en relativt stor stad med man och två småbarn. Tänker inte på mig själv som annorlunda, men vet ju att jag uppfattas som det av många. Har valt min livsstil efter hur jag anser att man på bästa sätt lever ett sunt och lyckligt liv. Många förändringar tycker en del, men så är det väl när man blir vuxen - man omvärderar en del saker i livet!

Hayati betyder "mitt liv" på arabiska. Skriver lite om mina tankar
om omgivningen och vardagssaker.

tisdag 21 april 2009

Allsång med sverigedemokraterna



I början av april avslöjade radioprogrammet Kaliber vad som
hände när styrelsen i sverigedemokraternas ungdomsförbund åkte
på kryssning till Tallin. Med på resan fanns även medlemmar i partistyrelsen, bland annat partiordförande Jimmie Åkesson, som sjöng med i sången på videon.

Rasistiska sånger på resa med SD-ledare SvD 2009-04-05

Lindanserskan

Min dotter ringde och berättade att hon skulle vara med i en cirkusföreställning. De hade tränat hela vintern och nu skulle de snart uppträda i ett riktigt cirkustält i centrala Uppsala. Hon frågade om vi kunde träffas på Stora Torget om en halvtimme så skulle hon visa mig vart tältet ska resas.

- Och jag ska gå på lina, säger hon.
- Har du tränat hela vintern utan att berätta något för mig?
- Jag ville överraska dig, pappa. Så att du blev glad.

Jag står redan på torget och väntar när hon kommer med bussen.

- Kom, pappa. Den här vägen.

Hon tar mig i handen och vi börjar gå på Drottninggatan mot universitetsbiblioteket. Hela tiden pratar hon glatt om den kommande cirkusföreställningen och alla fantastiska nummer hon tränat in. När vi kommer fram till Carolina Rediviva-backen pekar hon snett till höger upp mot Odinslund och säger att där ska cirkustältet stå.

- Men nu ska vi gå på teater, säger hon och svänger in på Nedre Slottsgatan.

Vid Slottsbiografen går vi in genom en dörr med texten "Privat" och kommer in till skådespelarlogerna. Hon går fram till en dörr med en stor gyllene stjärna och knackar på.

- Ja, ja. Kom in, hörs det in ifrån logen.

Vi går in. Där sitter Margaretha Krook framför en spegel och sminkar sig. Hon ser vår spegelbild, vänder sig om och säger med ett stort leende:

- Så kul att du kunde komma, Miriam.

Min dotter går fram till Margaretha och ger henne en stor kram, sedan viskar hon något i hennes öra.

- Klart att du får göra det, säger Margaretha.

Jag går och sätter mig i salongen. Ljuset släcks ner. En strålkastare riktas mot scendraperiet. Min dotter kliver fram genom draperiets öppning.

- Kära publik, säger hon. Jag tycker att ni alla ska komma och titta när jag uppträder på cirkusen. Tack.

Hon kommer ner i salongen till mig.

- Kom, pappa. Vi går ut.

Solen skiner och det har samlats mycket folk i Slottsbacken. Jag ser flera militärfordon, lastbilar med övertäckta flak, en och annan pansarvagn. Folk verkar glada och uppsluppna. Barnen går omkring med vita ballonger med ett rött kors på.

- Kom, pappa. Man får gratis ärtsoppa, ropar hon och springer i väg uppför backen.

Jag går sakta efter. När jag kommer fram till vägen som leder upp till slottet ser jag flera soldater med k-pistar stå uppradade. De skjuter i riktning mot botaniska trädgården. Soldaterna tycks vara kamouflagemålade i ansiktet, men när jag kommer närmare ser jag att de alla har någon slags metallmask.

Längre uppåt backen ser jag ett tält, utanför står några kvinnor och öser upp något ur stora grytor. Jag förmodar att det är Lottakåren som bjuder på ärtsoppa, vilket visade sig stämma. Men ingenstans ser jag min dotter.

Jag sätter mig på en bänk. Plötsligt känner jag något vått falla på kinden. Handen färgas röd när jag torkar bort vätskan. Bredvid mig på bänken och på marken framför ser jag fler röda droppar falla. Jag reser mig och går där ifrån.

Ingenstans ser jag min dotter. Jag tar fram mobiltelefonen och ringer hennes nummer.

- Hej, pappa, svarar hon glatt.
- Vart är du?
- Här uppe. Jag kan se dig.

Jag tittar upp mot slottet, men ser henne inte.

- Nej, pappa. Du ska titta rakt upp i luften.

Jag böjer huvudet bakåt och blickar uppåt. Långt där uppe ser jag henne. Hon är klädd i en vit ballerinaklänning och bär på en flera meter lång balansstång.

- Vad gör du där uppe?
- Jag tränar. Jag ska gå på lina ända upp till himmelen, säger hon och skrattar lyckligt.

Jag ser hur hon försvinner bland molnen och tycker mig se att hon har vingar på ryggen. Det sista jag hör är hennes glada, glittrande skratt. Sedan avbryts samtalet.

måndag 20 april 2009

Kvällssamtal med Gud

Den dag jag dör och står inför Sankte Per eller vilken som nu tar emot mig, då kommer jag att säga: Sänd mig vart fan du vill! Jag har gett Gud så många chanser i mitt liv att uppenbara sig för mig och bli min vägledare, men han har tydligen alltid varit alltför upptagen med viktigare sysslor än att bry sig om mina tvivel och frågor. Gud, den allseende och allvetande har fullständigt skitigt i mig och mina böner.

OK, låt mig brinna i helvetet i all evighet om du tycker det är ett rimligt straff för att jag inte så där alldeles utan vidare kunnat acceptera att det faktiskt är just Du som är The Big Boss.

Jag har träffat fantastiska präster och prästinnor i Afrika med religioner som är mycket, mycket äldre än de abrahamitiska religionerna. De har också en skapelseberättelse, syndaflod, domedag och hela köret som mycket liknar ert, men både judar, muslimer och kristna har kallat det för vidskepelse och avgudadyrkan.

Skitprat! Många afrikanska religionerna tror också på en allsmäktig Gud, men de anser att denne Gud är alltför stor för att direkt vända sig till som liten, ödmjuk människa. Därför talar de till Gud genom mindre gudar, precis som många afrikanska hövdingar har sina särskilda talesmän som uttrycker hövdingens åsikter - en världslig avspegling av den gudomliga ordningen.

Det var allt för i kväll, Gud. Vi ses i morgon.

Oh Laura: Release Me (repris)



Otack är världens lön. För sju månader sedan lade jag ut en mästerlig musikvideo på Tuben, den bästa jag någonsin gjort - och det vill inte säga lite. Till dags dato har den haft endast 136 besök, fått en (5-stjärnig) röst och en kommentar.

Kommentatorn besitter i och för sig en djupare insikt än de flesta, men det har inte (ännu) inneburit några feta anbud från musikbranschen för min del. Jag citerar: "Great MTV! Love the soundtrack and the timing of the vids! Well done and keep it coming!"

Å andra sidan sålde Vincent van Gogh bara en tavla under hela sin livstid...

*fniss*

Ardalan på kryssning till EU-parlamentet



Ardalan Shekarabi, nummer åtta på socialdemokraternas lista till EU-parlamentsvalet började i dag på en byggarbetsplats här i Uppsala sin "kryssnings"-turné för att via personröster komma in i EU-parlamentet. Besök hans hemsida och YouTube-kanal

Skövde moské färdig i augusti

Skövde moské (datoranimation)

När jag i dag gjorde en liten runda bland muslimer som bloggar tittade jag in för att läsa en ung kvinnas bekännelser och fick
veta att moskén i Skövde beräknas vara klar till årets muslimska fastemånad, ramadan, som i år påbörjas 21 augusti. Jag blev naturligtvis nyfiken och klickade mig vidare till hemsidan för
Skövde moské

Enligt moskéns hemsida finns det cirka 5000 muslimer i Skaraborg, varav de flesta bor i Skövde. Moskéns imam, Smajo Sahat - som enligt den bloggande musliman är en mycket klok man - fick sin imamutbildning i Sarajevo och har varit bosatt i Skövde sedan 1994.

Moskén drivs av Skövde muslimska kulturförening som bildades 1993 och tycks ha en omfattande verksamhet. Den arbetar bland annat med information om islam och hjälp med integration av invandrade muslimer i det svenska samhället.

Läs om fler svenska moskéer

Tillägg:

Se kommentar av "gwendolen - den bloggande musliman".

söndag 19 april 2009

På väg hem efter Fyrisån i Uppsala

Även om jag är febrig och inte mår så bra måste jag äta, annars mår jag ännu sämre. Efter en Treo och några receptbelagda medikamenter släpade jag mig ut på stan vid 7-tiden i kväll med siktet inställt på restaurang Troja på Svartbäcksgatan.

Jag har skrivit om Troja tidigare, förra sommaren när jag just upptäckt deras trottoarservering med en maffig utsikt. När hösten kom sökte jag mig in på restaurangen och testade deras turkiska meny - sedan dess är jag stammis. Ungefär en gång i veckan går
jag dit och äter turkisk mat. För tillfället är det "Troja special"
som gäller. Så gott, så gott. God mat, vänlig personal, låga priser, mysigt intim lokal - vad kan man mer begära?

På vägen hem går jag, för omväxlings skull, på Fyrisåns västra sida. Stannar upp vid Upplandsmuseum och njuter av utsikten över den relativt nyanlagda parken mellan muséet och Saluhallen. Tidigare var där bara en skräphög där stadens vildkatter höll till. Nu är det riktigt vackert, både på dagen och med genomtänkt kvällsbelysning.

Tyckte det var läge att plocka upp kameran ur byxfickan. Vid hemkomsten ser jag att kortet inte alls blev vad jag tänkt mig, vilket jag borde ha begripet, blixten räcker inte hur långt som helst. När jag svalt den första besvikelsen över bilden, bestämmer jag mig för att den trots allt är ganska häftig. Lite småmystisk.

Valfilm 2010: Sverigedemokraterna



Min första film till riksdagsvalet nästa år.

lördag 18 april 2009

Rullande badhytter

Rullande badhytter i Scarborough, Yorkshire, Storbritannien

I slutet av 1970-talet jobbade jag några månader tillsammans med en finsk student. Hans flckvän skulle komma över till Sverige och hälsa på över midsommaren. Han var glad över besöket, men också lite bekymrad.

Han hade nämligen inte kunnat undgå att notera att topless-modet hade stor spridning på badplatserna i Uppsala och det gjorde honom tvehågsen inför flickvännens besök. Hon var lagd åt det svartsjuka hållet och skulle aldrig tolerera att han tittade på barbröstade tjejer. Hur det hela avlöpte vet jag inte eftersom vår gemensamma anställning slutade strax före midsommarhelgen.

Vad som ansetts vara anständig kädsel på badstränderna har varierat under tidens gång och från land till land. I början av
1900-talet fanns det på vissa amerikanska badplatser speciella "strandpoliser" som med måttband kontrollerade att kvinnornas baddräkter höll sig inom anständighetens gränser.

I England förekom det ända in på 1900-talet rullande badhytter, bathing machines, som gav kvinnorna möjlighet att osedda byta om, ta sig ner i och upp ur vattnet. Det ansågs olämpligt att bli sedd i baddräkt på stranden.

Ni som inte har några betänkligheter mot att kolla in mina tidigare bilder på badbrudar kan klicka här När ni kommit till slutet på sidan klickar ni på "Äldre inlägg" för ännu fler bilder.

Postbanken



Ernst-Hugo Järegård gör reklam för Postbanken.

Postbanken var en statlig bankverksamhet vilken drevs som en del av det svenska Postverket fram till 1974. Verksamheten startades under namnet Postsparbanken enligt en regeringsförordning 1884, 1912 blev man ett självständigt ämbetsverk och 1920 infogades verksamheten som en del av Postverket. (Texten från Wikipedia)

fredag 17 april 2009

Samariterhemmet i Uppsala

En av Uppsalas vackraste husfasader

Samariterhemmets verksamhet startades 1882 av Ebba Boström, som i dag har en gata uppkallad efter sig i närheten av hemmet. Då bedrevs sjukvård och ett så kallat räddningshem för prostituerade flickor. Ett par hundra meter från hemmet låg "Frödings bordell" på Dragarbrunnsgatan 59.

1893 togs det nya sjukhemmet i bruk av Ebba Boströms medarbetare som var sjukvårdsutbildade och blev Samariterhemmets första diakonissor. I dag finns bland annat min primärvårdsmottagning där.

Samariterhemmets historia i årtal

Intervju med Andreas Malm

MuslimNytt har intervjuat Andreas Malm, författaren till boken Hatet mot muslimer Andreas får frågan "Har du några tips till muslimer, hur de kan påverka och förbättra sin situation i Sverige?" och svarar:

Jag tror att det viktigaste är att sätta sig in i problemet och börja ta kamp mot det politiskt. Jag tycker mig ha förnummit en tendens bland många muslimer att helst inte vilja tänka på islamofobi, att försöka härda ut ändå, ducka och göra det bästa av situationen. Det tror jag inte är framgångsrikt på lång sikt. Muslimer måste våga träda fram som aktiva subjekt.

Bloggens 10 i topp

De mest besökta bloggposterna perioden 17 mars-16 april.

1. Startsidan
2. Muslimer som bloggar (2)
3. Mighty Sparrow: Barack the magnificent (lyrics)
4. Striptease: Gypsy Rose Lee
5. TV3: Sjukhuset fortsätter våren 2009
6. Sex i hundparken
7. En muslimsk Blondinbella
8. Barack Obama for president 2008
9. Abjeez - persisk världsmusik från Östersund
10. Fatima - en muslimsk Blondinbella

I vanliga fall brukar jag inte göra några kommentarer när jag varje månad presenterar listan med bloggens mest besökta sidor under de senaste 30 dagarna, men i dag känner jag mig tvingad att göra ett undantag.

Jag förstod att det skulle finnas ett intresse och behov av en lista med länkar till "muslimer som bloggar", men att intresset var så stort som besöksstatistiken visar, det trodde jag inte.

Sidan med länklistan har haft flest besök (startsidan undantagen) under den aktuella perioden och fyra gånger så många sidvisningar som sidan på tredje plats. Detta trots att sidan med Mighty Sparrows hyllningssång till president Obama för några dagar sedan invaderades av amerikaner efter att en stor nyhetssajt länkat till den. På listans sjunde och tionde plats återfinns dessutom bloggposter om "Fatima - den beslöjade Blondinbella"-bloggaren.

Någon "analys" av detta intresse för bloggande muslimer vågar jag mig inte på att göra, utan nöjer mig med att citera mig själv:

Min förhoppning är dock att svenska muslimer ska bli mer synliga och ta större plats i det offentliga samtalet, till exempel genom bloggar. Det tjänar vi alla på. Min länklista är ett litet, litet bidrag till detta.

torsdag 16 april 2009

5-öring

Jag älskar min billiga lilla digitalkamera. Nu när jag äntligen lärt mig hur den fungerar och hur jag får bilderna att svischa över till datorn, så ligger den alltid redo i min axelväska tillsammans med ett gäng extra batterier. Den älskar att äta batterier.

Det här brunnslocket i trottoaren på Dragarbrunnsgatan här i Uppsala har jag passerat jag-vet-inte-hur-många-gånger och tänkt att det måste jag ta ett kort på. Efter alla dessa år av förbipasseringar blev det äntligen av i dag - tack vare min lilla Digimax A403.

I slutet av mars i år bestämde riksdagen att 50-öringen avskaffas som betalningsmedel den 30 september 2010. Sedan har vi inga ören kvar i vårt myntsystem. 5-öringen försvann 1985 tillsammans med 25-öringen. Redan 1972 avskaffades 1- och 2-öringarna. 10-öringen hängde dock med ända till 1992, samma år som den kopparfärgade 50-öringen infördes jämsides med den silverfärgade 50-öringen som försvann 2006.

Öre är en valutaenhet i Sverige, Norge, Danmark och på Island,
där den motsvarar en hundradels krona. Termen öre kommer från myntet aureus (betydelse: guld) som användes i Romerska riket,
och var värt 25 silverdinarer.

USA ambassad länkar till Svarten

Outgrundliga äro internets länkningar. Nu har jag - USA-hatare*, Koran-runkare* och al-Qaida-kramare* - fått en länk på hemsidan
för USA:s ambassad i Caracas, Venezuela.

*Kärvänliga tilltalsnamn jag fått på bloggen och internetforum.

Skulptur i Uppsala: Väktaren

Väktaren - en skulptur av bildhuggaren Pye Engström Den står utanför länsstyrelsens lokaler i Uppsala och skapades någon gång under perioden 1970-1980. Under samma period tillkom Engströms skulptur Grundlagen utanför tings- och länsrätterna i Malmö.

onsdag 15 april 2009

"Den perfekta muslimen"

Jag besöker dagligen några av bloggarna på länklistan Muslimer
som bloggar
En som jag tycker särskilt mycket om är En ung kvinnas bekännelser. En ung tjej som med mycket humor och öppenhet berättar om sitt liv i Sverige och Egypten. Tydligen är det inte alla som uppskattar hennes blogg lika mycket som jag. Igår röt hon till riktigt ordentligt i bloggposten Kluven i två delar:

De personer som bär slöja, ber och gör allt de där "perfekta" utan att verkligen veta innerbörden och innerligt mena allting, tror jag inte är mycket bättre än jag som inte gör allting än. Tron ska vara inom en, och som säkert egentligen alla vet så är det insidan som räknas. Först och främst. Sedan får det komma stegvis utåt.

Uppsala centrum - min trädgård

Jag bor i centrala Uppsala. Min lägenhet är en 4-rummare i ett K-märkt hus ritat av den legendariske stadsarkitekten Gunnar Leche (1891-1954) Stadens centrum är en del av min närmiljö, min trädgård, skulle man kunna säga. Självklart bryr jag mig om vad som växer i min trädgård.

Om någon omdömeslös tjänsteman i kommunen ger tillstånd för en hiskeligt ful aluminiumflotte att ha kajplats vid Islandsfallet, då har jag synpunkter på det Likaså om någon restaurangägare tycker det vore en lukrativ idé att bygga en träbrygga över Fyrisån (Närå, det blev inget byggnadstillstånd).

Trots att jag igår var febrig och mådde allmänt dåligt blev jag sent på eftermiddagen tvungen att gå ut för att äta, det fanns nämligen inte den minsta lilla brödbit hemma. Med tanke på hur ofta jag äter ute kan man också säga att restaurangerna i centrum är min utvidgade matsal. Det blåste lite och solen hade gömt sig bakom molnen när jag vandrade hemåt efter Fyrisån. Jag satte mig ned på Jona och värmde stjärten.

Foto: Bo Gyllander

Kajsa Mattas I dina händer - Jona (2004), brons, Östra Ågatan

Mattas är en av Sveriges främsta skulptörer. Hennes skulpturer är ofta nedtonade, men samtidigt fulla av kraft. Konstverket Jona är en av Uppsalas populäraste skulpturer, kanske för att den är varm och går att sitta på. Jona kom på plats 2004 som ett led i att förbättra miljön längs Fyrisån.

Bibelns Jona, skickades av Gud till den syndiga staden Nineve för att uppmana människorna till ett bättre liv. Men Jona ville inte lyda Gud utan försökte fly med båt. Han erkände att han försökt fly Guds uppdrag och kastades på egen begäran i havet. Jona överlevde enligt berättelsen genom att en stor fisk slukade honom, och efter tre dagar kastade upp honom på land.

Förutom Jona finns ett flertal skulpturer till av Mattas utmed Fyrisån. Mattas Jona är på plats för att påminna oss om betydelsen av mildhet och förlåtelse. Kajsa Mattas är född i Finland 1948 och är bosatt i Stockholm.


(Den kursiva texten ur Ser man på - om offentlig konst i Uppsala Kultur i länet/Uppsala konstmuseum).

När jag kom fram till Islandsbron ser jag att uteserveringen i hamnen är öppen. Vädret inbjuder inte direkt till ett besök, men jag slår mig ändå ned för att dricka en öl och njuta av utsikten. Servitrisen känner jag igen från pubarna Buddy's och O'Connors

Området runt hamnen är ett av de finaste i centrala Uppsala (och aluminiumflotten kom aldrig tillbaka till kajplatsen vid det gamla pumphuset, längst till vänster på bilden). Nu är Fyrisån fylld med så mycket smältvatten att man knappt anar att Islandsfallet faktiskt är ett vattenfall.

tisdag 14 april 2009

Glesbygd'n: Parasita



Glesbygd'n med låten Parasita från albumet Ärtes jord'n. Glesbygd'n spelar och sjunger reggae på Arvidsjaur-bondska. Videon är inspelad i Umeå och kommer från programmet Eftersnack Västerbotten. Gruppen spelade på fjolårets Uppsala reggaefestival

Jenna upp i Norrland, hava ve komme del en punkt.
Vi hava sutte ne, när vi bord ha stått opp å sjungt!
Å nu skol je tro vi bort å vara, jämrans less,
oppå, oppå kolonialisternas jäktande å stress

Men hä jär nanting, som tyng min filosofi!
Att nagerst finna sä där hä varanä bitter monarki,
å att nager av dem försök å peka, definjer vem ve jär
å hä vara vi som ställ del ve all dem därna besvär

Dem säg vi jer parasita!
Vi delar ett problem, vi delar ert system.
För parasita!
Vi delar ett problem, vi delar ert system.

Jenna upp i Norrland, hava ve syna å ve sett,
folke borti Rosenbad, folk utan vett å etikett!
å dom klanka oppå oss pågrunda, en slarvi statistik.
När hä bord va vi som kom ve relevant kritik!
Dem tro hä'r ossit norr om Mora som utgör vårat land
välkommen upp till Norrland så ska vi dansa hand i hand

Prince Nico Mbarga: Sweet Mother

Min älskade svärmor

Det är nu 33 år sedan Prince Nico Mbarga & Rocafil Jazz släppte sin skiva Sweet Mother Text / Lyrics Sången är oerhört populär och kommer fortfarande i nyutgåvor och inspelningar med nya artister. Den har kommit att bli något av en inofficiell nationalsång för Afrika När BBC News/Africa för ett par år sedan hade en omröstning bland sina lyssnare om Africa's anthem, så vann Sweet Mother överlägset.



Se även musikvideon Tilda & Rocafil Jazz: Sweet Mother

Erotiska tempel i Khajuraho, Indien (3)



Statistiken skvallrar om att intresset för indiska tempel, i synnerhet de i Khajuraho, är stort bland bloggens besökare. Som den opportunistiske kappvändare och besöksfjäskare jag är, så blir det ännu en bloggpost om de erotiska templen i Khajuraho.

måndag 13 april 2009

Välkommen USA-invasion

De senaste bloggbesökarna

Bloomberg.com har en artikel inför 5th Summit of the Americas som hålls på Trinidad 17-19 april. En av huvudfrågorna kommer att bli de latinamerikanska ländernas krav att USA upphäver handelsembargot mot Kuba som trädde i kraft 7 februari 1962.

I slutet av artikeln finns en länk till min bloggpost med Trinidads legendariske calypsokung Mighty Sparrow och hans hyllningssång till Barack Obama, vilket har lett till att bloggen de senaste timmarna formligen invaderats av amerikaner. Inte ofta jag haft anledning att välkomna en amerikansk invasion.



Fidel Castro talar ut om USA:s handelsembargo mot Kuba.

Erotiska tempel i Khajuraho, Indien (2)



Igår blev det ett par bloggposter om de erotiska templen i Khajuraho, Indien Tack vare det förnämliga filmarkivet hos Museum of Archaeology and Anthropology vid University of Pennsylvania, kan jag i dag bjuda på en kort film från templen. Den är gjord 1959 av Watson Kintner. Filmen saknar ljud.

För säkerhets skull lägger jag in samma brasklapp som igår: Ni som inte vill se 1000-åriga erotiska skulpturer som avbildar människor i mycket intima sexuella situationer ska inte se på videon.

Koptisk-ortodoxa kyrkan i Egypten

På förmiddagen gjorde jag ett av mina dagliga besök på Google News för att se vad som hänt i världen medan jag sovit. Av en ren tillfällighet fick jag syn på en rubrik om att en muslim i Egypten konverterat till kristendomen, närmare bestämt till den koptisk-ortodoxa kyrkan.

The Daily News Egypt berättar i artikeln Coptic church issues first conversion certificate att Maher Al-Gohari fått ett intyg från kyrkan att han är kristen och kan nu ändra uppgifter i officiella dokument om sin religiösa tillhörighet. På det ID-kort som alla egyptier är skyldiga att ständigt bära på sig finns även uppgift om innehavarens religion.

Enligt artikeln är detta andra gången som en formell begäran om ett sådant intyg framställts i ett land där konvertering till kristendomen är i praktiken omöjligt, om än dock inte olagligt.



Bildspelet Faces of the Coptic Church.

Den koptisk-ortodoxa kyrkan är världens äldsta kristna kyrka och uppges ha grundats av evangelisten Markus omkring 42 e.Kr. I Egypten har den funnits i över nittonhundra år. Uppgifter om antal medlemmar i Egypten varierar mellan 8 till 15 miljoner. Mer än 95 procent av de kristna i Egypten sägs tillhöra denna kyrka. Den största koptiska kyrkan finns i Etiopien och har omkring 38 miljoner medlemmar.

Besök Coptic Orthodox Church Network

Min dotter

Ofattbart att den smala 17-åring som i dag mäter 176 centimeter ovan marken är samma person som den lilla rulltan till vänster på bilden. Jo, åren går.

söndag 12 april 2009

Dragon Gate i Älvkarleby

"På fem år har den kinesiske industrimannen Jinchung Li satsat 150 miljoner kronor på Dragon Gate i Älvkarleby. Snart kommer det 50 kinesiska arbetare som ska få Dragon Gate att växa ytterligare", skriver i dag Upsala Nya Tidning

Byggandet av Dragon Gate betyder naturligtvis mycket för det lilla samhället i norduppland med färre än två tusen invånare. Sverigedemokraterna(SD) har två representanter i Älvkarlebys kommunfullmäktige. I partiets "Generella riktlinjer för en sverigedemokratisk kommunpolitik" står det:

"Byggnader med starkt symbolvärde av religiös eller annan
karaktär som kraftigt avviker ifrån svensk eller västerländsk byggnadstradition skall inte få uppföras."

Jätteprojektet Dragon Gate har tveklöst satt stor prägel på Älvkarleby och jag undrar förstås hur SD:s ledamöter i kommunfullmäktige förhåller sig till bygget. Har de aktivt motarbetat det? Jag sände ett e-brev till dem i dag för att få
besked om deras ställningstagande. Väntar nyfiket på svar.

Pierre Falk: Så tungt


Ännu en sång från Pierres hjärna Text & ackord

Fler sånger/melodier av och med Pierre Falk

Erotiskt skuggspel i Khajuraho

Bloggposten Skulptur i Uppsala fick kommentaren "skugga ger mer liv åt bilden". Visst är det så. Men det beror ju också på hur skuggorna faller. När man plåtar skulpturer är skuggorna oerhört viktiga för resultatet. Bilderna tog jag vid de erotiska templen i Khajuraho, Indien.

Se även Erotiska tempel i Khajuharo, Indien

Erotiska tempel i Khajuraho, Indien

I oktober och november 1991 reste jag omkring i Indien under några veckor. Jag besökte mängder med tempel och andra heliga platser. Templen i Khajuraho är speciella, de är utsmyckade med tusentals erotiska skulpturer i storlekar från en decimeter till nästan naturlig storlek. Den erotiska variant som inte finns avbildad där finns inte heller i sinnevärlden.

Jag tillbringade tre dagar i Khajuraho och tog flera hundra fotografier på skulpturerna. I min resedagbok skrev jag:

Det är härligt att studera ansiktsuttrycken på besökarna när de betraktar de erotiska skulpturerna. Många lystna ögonkast, fram för allt från kvinnorna. Sedan får Jan Myrdal skriva hur mycket han vill om dessa skulpturer som uttryck för feodalherrarnas kvinnoförtryck.

Det där om Myrdal syftar på ett kapitel i boken Indien väntar där han skriver om templen i Khajuraho.

Nå, turisterna på bilden; vad tittar de på? Ni som inte vill se 1000-åriga erotiska skulpturer som avbildar människor i mycket intima sexuella situationer ska naturligtvis inte klicka på denna länk

lördag 11 april 2009

Skulptur i Uppsala

Den här fina skulpturen ligger ett stenkast från min bostad. Trots det, tog det många år innan jag upptäckte den. Nu tillhör den en av mina favoriter. Jag har tappat bort länken med uppgifter om konstnär, årtal och namn på skulpturen, men jag vill minnas att den heter "Familjen".

Det blir en ny bild senare, när solen inte skiner och kastar skuggor.

Läs mer om Skulpturer i Uppsala

+16 i skuggan

Jag bara måste ut!

"Muslimer go home eller bli en lampskärm"

I november förra året, när det omdiskuterade programmet Halal-TV sändes, lade jag ut en kort video på YouTube som puffade för programmet. Videon är helt oförarglig och lite skämtsamt gjord, anser jag. Men det finns andra som tycker annorlunda. Rubriken på detta inlägg är den senaste kommentaren till videon, en tydlig hänvisning till nazisternas förintelse av miljontals judar.

Några kommentarer till videon innehåller texten "SD2010", det vill säga, "rösta på sverigedemokraterna i valet 2010". Partiets fürher talar om nationalromantik och det svenska folkhemmet, men det är uppenbart att SD i dag - trots sin förklädnad - fortfarande är ett rasistiskt parti med rötterna i den svenska nynazistiska rörelsen.

Lyssna på radioprogrammet Kaliber

Ljusnans lokalredaktion i Uppsala

Vi var ut på en liten krogsväng igår kväll. Den avslutades på Palermo som har öppnat igen Sedan följde jag med mina kompisar till Stora Torget där de skulle ta bussen hem. Jag blev väldigt kissnödig medan vi stod och väntade. Tittade mig omkring och upptäckte en dörr som jag aldrig tidigare sett, mitt i mellan Nordeabankens ingång och Åhléns varuhus. Det stod Ljusnan på dörren. Jag kände genast igen loggan, den tillhörde tidningen Ljusnan i Bollnäs.

Jag har jobbat för den tidningen. Först som tidningbud på lördagarna, sedan som tidningsbud på heltid under en sommar. Senare jobbade jag också i tryckeriet som hjälptryckare åt den legendariske spelmannen Vänster-Erik (till höger på översta bilden) och sedan frilansade jag en del åt tidningen som journalist. Att Ljusnan hade en lokalredaktion här i Uppsala visste jag inte.

Jag gick fram till dörren och tog tag i dörrhandtaget; det var öppet. Innanför dörren fanns en trappa med 6-7 trappsteg som ledde nedåt. En glasdörr till vänster med texten "Ljusnan, redaktion". Rakt fram en dörr på vilket det stod "WC" och en bild på en kvinna. Damtoa, alltså. Någon herrtoalett fanns inte. Just när jag hade bestämt mig för att gå in på damtoaletten kommer en kvinna ut genom redaktionsdörren. Hon ser på mig lite förvånat och frågar om jag söker någon.

- Nej. Jag blev bara lite nyfiken när jag såg Ljusnans logga på dörren. Jag har jobbat på tidningen, men inte visste jag att ni hade en lokalredaktion här i Uppsala.
- Vi har funnits här i över 20 år, säger kvinnan. Redaktionen startades av en tidigare redaktör som blev kvar här i staden efter sina avslutade studier vid universitetet.

Sedan gick hon in på toaletten.

Jag vaknade. Kissnödig. Upp ur sängen och snabbt till toaletten.

torsdag 9 april 2009

Mitt liv som kaffetunna

Foto: André Maslennikov

Jag började dricka kaffe redan som liten. Hur gammal jag var minns jag inte riktigt, men jag har ett mycket klart minne av hur jag vid köksbordet lyckades tigga mig till att få smaka lite på pappas kaffe. Sedan utvecklades jag till en riktig kaffetunna.

Jag har faktiskt en sådan hemma - en gammal kaffetunna, alltså. Den kommer från Lindvalls kafferosteri här i Uppsala. Tunnorna användes tidigare av butikerna till förvaring av kaffebönor som sedan maldes till kokkaffe. Rosteriet ligger i närheten av min bostad och de dagar de rostar bönor sprider sig den härliga doften till de närmaste kvarterern.

Som kaffetunna använde jag tre sockerbitar i kaffet. Kaffe utan socker var för mig helt otänkbart, något odrickbart. Vid drygt 20 års ålder seglade jag i Stockholms skärgård med några kompisar. Första dagen kastade vi ankare vid en liten kobbe i ytterskärgården där vi tänkte tillbringa natten. Vi plockade fram spritköket och kokade dagens första kaffe. Det doftade ljuvligt. Efter att ha letat igenom alla tänkbara utrymmen i båten insåg vi dock det katastrofala läget; vi hade glömt sockeret.

En hel dag utan kaffe eller kaffe utan socker. Så stod frågan. Kaffesuget segrade. Mitt livs första kopp kaffe utan socker smakade helt underbart. Det smakade - kaffe! Sedan dess använder jag aldrig socker i kaffet.

Flera års kaffepimplande i kombination med långa och stressiga arbetsdagar hade sitt pris; ständigt återkommande magkatarrer. Jag skar ned på kaffedrickandet och övergick från kokkaffe till snabbkaffe, som jag upplevde som skonsammare för magen. Bryggkaffe har jag aldrig druckit hemma.

För några veckor sedan satt vi och pratade kaffe på jobbet. Jag berättade att jag en gång, på flygplatsen i Frankfurt, druckit kaffe som serverades i någon slags miniatyrkanna av glas. Man pressade ner ett filter som separerade de finmalda kaffebönorna från vattnet. Kaffet smakade väldigt gott. En arbetskompis berättade att hon hade en sådan hemma som hon aldrig använde.

En kväll när vi kom till jobbet sa arbetskompisen att hon hade något till mig. Hon plockade upp pressbryggaren ur väskan: "Den får du av mig", sa hon. Jag blev naturligtvis jätteglad. Ännu gladare blev jag efter att ha druckit mitt livs andra kopp pressbryggda kaffe. Det smakade precis så gott som jag mindes det. Så skall riktigt kaffe smaka. Vilken fin present. Numera använder jag den alltid hemma.

Igår upptäckte jag på kvällen att kaffet till pressbryggaren var slut. Jag hade bara lite snabbkaffe hemma och hade ingen lust att gå i väg till närbutiken. Det fick bli snabbkaffe. Men fy så illa det smakade! Rena blasket.

Nå, vad kan man lära av detta? Tja, säg det. Kanske något om att det går att ändra sina vanor, sitt inkörda beteende. Ibland griper slumpen in, en annan gång en person i ens närhet. Hur det än går till, så är det i alla fall möjligt. Och det är aldrig för sent.

onsdag 8 april 2009

Ett liv



I dag har jag ägnat tid åt att städa på hårddisken. Jag har samlat på mig massor av videos. En del av dem har jag laddat upp på YouTube och andra ställen, de har sedan ofta hamnat här på bloggen.

För att inte riskera att radera något som jag vill ha kvar blev jag tvungen att titta igenom videos som jag inte kände igen titeln på. Jag gjorde en del fynd, den här videon till exempel. Den hade jag helt glömt bort. Musiken är Neil Youngs sång Old man Text / Lyrics

Konsumentinformation

Blondinbella: Därför bär jag slöja

Fröken Löwengrips kvällslektyr

Nä, uttalandet i rubriken har fröken Löwengrip inte gjort - ännu. Igår presenterade hon vilka böcker hon för tillfället läser Jag kanske inte var helt fel ute när jag postade denna bild

"Jag tycker att alla borde ta och läsa mer om Islam, ur en kvinnas perspektiv. Även om det är mycket jag inte håller med om, ger media en otroligt förvrängd bild av en religon som faktiskt är ganska fin", skriver Blondinbella i bloggposten Kvinnornas islam

tisdag 7 april 2009

Lämnade SD efter besök i Rosengård

"-Vad fan är det för parti jag är med i egentligen?

Så tänkte Sverigedemokraten Leo Sundberg när han pratade
med muslimska ungdomar på Rosengård. Nu ser han det som
sin skyldighet att berätta om främlingsfientligheten i partiet."

Läs artikeln i Sydsvenskan

Mikaela har läst artikeln och kommenterar:

"Även om han nu ogillar islam så gillar jag honom lite grann. Jag
bryr mig ju faktiskt inte om muslimen, utan människan. Religion
är oväsentligt anser jag. Alla har lika värde."

Läs hela hennes bloggpost

Bendito Machine III



Animerad film från 2009 av Jossie Malis: Bendito Machine III

"Du skall inga andra gudar hava jämte mig"

Sverigedemokraternas rasistiska allsång

Arbete, sömn och vackert väder har gjort att jag först i dag haft möjlighet att lyssna på Kalibers program om sverigedemokraterna (SD) som sändes i söndags. Jag blev inte ett dugg förvånad över att partitopparna i SD sjunger gamla nazist- och "vit makts"-sånger. Att SD:s partiordförande sjunger med i nidvisan om Olof Palme fick mig dock att höja på ögonbrynen, jag trodde brønnpisseren Åkesson var smartare än så. Men där hade jag fel.

I dag: Starbreeze nya spel släpps i USA



Europas största spelsajt, EuroGamer, besöker mina grannar.

I dag är en stor dag för Starbreeze, deras senaste spel Chronicles
of Riddick: Assault on Dark Athena
släpps i USA, världens största marknad för elektroniska spel. Den 24 april får resten av världens ivrigt väntande spelare tillfälle att köpa det.

Om ni vill veta mer om Starbreeze och dessutom se vad jag håller på med när jag inte postar inlägg här, så ska ni besöka min andra blogg

Croissant och cappuccino

Osmanska riket var en 600-årig stormakt som uppstod i slutet av 1200-talet. De osmanska turkarna erövrade, på Bysans och andra turkiska rikens bekostnad, stora delar av Anatolien och Balkan under 1300-talet. Rikets stormaktstatus befästes genom dess erövring av Konstantinopel (nuvarande Istanbul) 1453.

På 1500- och 1600-talen var riket som mest betydelsefullt, även om dess största territoriella utsträckning nåddes först år 1683 då det sträckte sig från Wiens utkanter i nordväst till Mekka i sydöst och från Kaukasus i nordöst till Algeriet i sydväst.

Men i Wien 1683 blev det alltså stopp för stormaktens utbredning västerut och början till slutet, som inträffade när republiken Turkiet utropades den 29 oktober 1923.

Halvmånen var det Osmanska rikets symbol och de österrikiska bagarna firade segern över turkarna genom att baka ett halvmåneformat bröd, en croissant. På det viset kunde man sluka symbolen för den hatade fienden. Croissanten blev ett populärt frukostbröd i Europa och avnjuts lämpligen tillsammans med en kopp kaffe - det ska helst vara cappuccino.

När österrikarna plundrade de besegrade turkarnas läger, hittade de säckar med bönor som rostade gav en besk dryck, alldeles för besk för att passa deras smak. De blandade därför ut drycken med mjölk och socker och kallade den för cappuccino efter kapucinmunken Fra d´Aviano.

Fra d´Aviano hade i sina predikningar outtröttligt uppmanat österrikarna att göra motstånd mot turkarna och övertygat dem om att korset skulle besegra halvmånen. Som tack för detta fick han inte bara en kaffedryck uppkallad efter sig; år 2002 blev han även helgonförklarad av påven Johannes Paulus II.


Källor: Gilles Kepels bok Kampen om islam och Wikipedia om det Osmanska riket

Se även Ordbruket om giffel och croissant

Fatima avslöjad!

Eftersom jag tidigare har beslöjat Blondinbella tyckte jag det
i rättvisans namn var dags att avslöja Fatima - den beslöjade bloggdrottningen Se även länklistan Muslimer som bloggar

Billig och lättlagad middag

Igår tillbringade jag större delen av dagen ute i den härliga vårsolen. Eftersom jag arbetat natten mot måndagen och inte sovit något på förmiddagen när jag kom hem, så blev det sängdags redan runt 19.00. Innan sänggåendet åt jag en billig och lättlagad middag.

Recept

1 burk makrill i tomatsås
1 burk Norrlands Guld

Öppna konservburken och lägg upp makrillen på en tallrik.
Öppna ölburken och häll upp ölet i ett glas.

Om ni vill spara in på disken kan ni äta och dricka direkt ur burkarna.
Själv föredrar jag dock den lyxigare varianten med glas och tallrik.

Bon Appétit!

Ahmed Ahmed - ståuppkomiker



Om man för ett par år sedan googlade på "ahmed ahmed" så var den första träffen en efterlyst terrorist på FBI:s Most wanted terrorist -lista. När man i dag gör samma sökning är de fem första träffarna på ståuppkomikern Ahmed Ahmed och den sjätte är en video med koranrecitation. Först på sjunde plats dyker numera den efterlyste terroristen upp.

Jag tror det finns något att lära av den förändringen. Och det är inte att alla muslimer ska bli komiker eller koranrecitatörer. Möjligtvis kan i stället lärdomen vara att alla dessa vanliga, hederliga och hyggliga muslimer blir synliga och gör sin röst hörd - tar lite större plats, helt enkelt. På det sättet kommer den stereotypa bilden av muslimer att förändras. Besök gärna några av dem som återfinns på länklistan Muslimer som bloggar