Abu Nuwas - en gigant inom arabisk poesi

Jag har samlat på mig en del länkar om den muslimske poeten Abu Nuwas (född omkring 757, död 815). En av de största arabiska poeterna, enligt Ibn Khaldun (1332 - 1406) och många andra poesiälskare.

Att söka efter information om honom på svenska ger ett magert resultat. På engelska finns det betydligt mer, naturligtvis flera översättningar av hans dikter. Boken Abu Nuwas: A Genius of Poetry av Philip Kennedy skulle jag gärna läsa, men ännu har jag inte ens orkat ta mig igenom de få sidor som finns tillgängliga hos Amazon Det blir ofta så. Jag hittar något intressant, samlar på mig material och sedan har jag inte kraft nog att gå vidare.

Många av Abu Nuwas dikter handlar om vin och "behagfulla ynglingar", som Nationalencyklopedin uttrycker det. Han var kontroversiell under sin levnad och är det ännu i vissa länder. I januari 2001 beordrade Egyptens kulturministeri brännandet av runt 6 000 av hans böcker som innefattade homoerotisk poesi, skriver Wikipedia

Hos Wikipedia stötte jag också på följande påstående: "Under en period som börjar på 800-talet och slutar i mitten på 1800-talet, var pederastiförhållanden i poesi, konst och andlighet ett framträdande och genomgripande särdrag i den muslimska kulturen från det moriska Spanien till norra Indien". Då började jag fundera över om jag skulle försöka mig på någon slags historisk översikt och samlade på mig ytterligare länkar.

Nu sitter jag här med en ansenlig länksamling och inser att jag, ännu en gång, gapat över ett alldeles för stort stycke. Helst skulle jag bara vilja lägga ut länkarna och hoppas på att någon annan tog sig an uppgiften att skriva den artikel jag själv skulle vilja läsa. Vi får se hur det blir.

Tills vidare får ni nöja er med en dikt av Abu Nuwas.


Last Friday night I encountered a mob
of wildly milling men all yelling

"Judgement! The Last Hour's upon us!
The return to Allah! The prophets say
a sign of the End shall be
the Sun at Midnight! Here it is!
We tremble! We submit!"

I laughed & said, "This is no sun
that rises as a star, but only
my friend, young Ahmad, brightening
the velvet canopy with his crystal track,
the Dogstar on his forehead, Venus on his cheek."