lördag 22 januari 2011

Parallella rättssystem

Ibland uppstår det märkliga ämnes- och intressekollisioner i mitt huvud. Jag kan själv bli både förvånad och stundom smått förskräckt över de tankar som dyker upp. Ofta leder det till kortslutning i signalsystemet eller en mental härdsmälta.

Under gårdagens promenad till arbetet började jag fundera över relationen mellan idrottens interna bestraffningssystem och dess förhållande till samhällets allmänna rättsordning. Hur kan det komma sig att idrottsrörelsen tillåts ha egna regler för bestraffningar av våldshandlingar begångna under idrottsutövning? Ett våldsbrott på hockeyrinken kan bestraffas med två minuter i utvisningsbåset och sedan är saken ur världen. Om samma våldshandling ägt rum på allmän plats kunde påföljden ha blivit både fängelse och ett saftigt skadestånd. Det tycks existera en parallell rättsordning i samhället där straffpåföljden beror på under vilka organiserade former en brottslig handling begås och det är dessutom allmänt accepterat att det förhåller sig på det sättet.

Så långt, allt väl. Inget konstigt med de tankarna. Men sedan uppstår en av dessa märkliga krockar i skallen.

Jag börjar fundera över en eventuell tillämpning av islamiska sharialagar i Sverige. Hur skulle det fungera i relation till samhällets rättsordning och förenings- och religionsfriheten? Skulle man rent av kunna registrera islamiska församlingar som idrottsföreningar och utveckla ett passande internt regelverk som vann samhällelig acceptans? Kan man få kommunala bidrag till inomhusanläggningar för hockey, tennis, motion och liknande, så borde det även gå att få ekonomiskt stöd till föreningslokaler där medlemmarna samlas fem gånger om dagen, sju dagar i veckan, för att gemensamt utföra enklare gymnastiska övningar. Hur många idrottsföreningar kan skryta med en sådan intensiv aktivitet?

Tack och lov kom jag fram till jobbet innan jag hunnit fördjupa mig ytterligare i dessa tankegångar. Jag kunde dock inte släppa tankarna, men inriktade mig helt och hållet på det strikt idrottsliga. På nätet hittade jag ett intressant examensarbete från Umeå universitets juridiska institution, Den svenska straffrätten på hal is - En studie av det straffrättsliga ansvarsområdet under lagidrottsutövning, av Björn Eriksson. För er som vill läsa om tillämpningen av religiösa regelverk i Västeuropa föreslår jag artikeln Sharia och de parallella rättssystemen av Annika Rabo.

Epilog.

Jag drar mig till minnes en kommentar till ett tidigare inlägg där skribenten tyckte jag borde skriva mer om mig själv och mina funderingar. Efter detta inlägg torde det stå klart för alla och envar varför jag oftast undviker att blottlägga det som eventuellt kan tänkas röra sig bakom mitt pannben.

4 kommentarer:

Saladin sa...

Jag tror att både du och jag tillhör den skara av folk som helt enkelt grubblar för mycket. Kolla detta exempel som försöker utvärdera SD:a tankar och utvärderingar:

* föräldrar med muslimsk bakgrund till ungdomar brukar ofta anklagas för att inte ta sitt föräldraansvar. De får skulden för att deras inte är kontrollerade, uppfostrade och dresserade. När incidenter händer i förorter beror det på att föräldrarna är löshänta och låter barnen drälla omkring som vilda djur. De tar inte ansvar för deras framtid i form av utbildning samt möjligheter, utan låter dem göra som de vill utan en vuxens guidning. Eftersom de inte gör som folk ska göra måste de ut ur landet.

* samma föräldrar anklagas för att hålla för hårt i sina barn. Att inte låta sina tonåringar drälla ute när de vill, att inte låta dem hamna i sällskap som föräldrarna bedömer som fördärvande, att inte låta dem göra egna prioriteringar i livet (kompisarna kommer för skolan) beskrivs som frihetsberövande och ett uttryck för hederskultur. De respekterar inte individens fria vilja och detta går stick i stäv med hur "vi vill ha det i Sverige". Därför måste de ut ur landet.

Hur i helskotta är detta tänkt lösa ut sig, och jag försöker verkligen bedöma det så objektivt som jag bara kan!

Svarten sa...

Jo, så är det, Bananen!

Om invandrare inte lyckas få arbete och tvingas leva på bidrag, då snyltar de på skattepengar som pursvenskarna har jobbat ihop och ska följdaktligen ut ur landet.

Om de jobbar och betalar skatt tar de arbeten från pursvenskarna och ska naturligtvis även då ut ur landet.

Suck :-(

Vi får grubbla vidare på en lösning...

Anonym sa...

Det är inlägg som det här som får min dag att skina upp, din blogg är den enda jag kollar varje dag. De du!

Svarten sa...

Anonym

Jättekul!

Men jag förstår att du är anonym - "kollar varje dag"; vem skulle våga erkänna det :-)