Min favoritservitris

Igår var det sista arbetsdagen för min favoritservitris här i Uppsala. Ja, alltså, hon gick inte i pension, utan hon gick vidare i livet med andra uppgifter. Hon har nu som 20-åring bestämt sig för att börja studera med sikte på att bli bostadsmäklare. Det kommer hon säkert att lyckas med, hon är den typ av person som uppnår de mål hon har bestämt sig för.

I dessa tider då många ungdomar pluggar och bor hemma tills de är omkring 20 år är Ulrika (vi kan kalla henne så) smått unik. Hon flyttade hemifrån som 16-åring och har sedan dess klarat sig själv genom att arbeta på flera av stadens restauranger. Ulrika har varit mycket uppskattad av både gäster och arbetsgivare. Hon var mycket professionell och hade förmågan att få alla gäster att känna sig speciella och extra varmt välkomna. Det kommer att ta sin tid innan jag lär mig leva med det tomrum som nu har uppstått i mitt uteätarliv.

Dock är jag glad över att Ulrika på senare tid börjat ha lite kontakt med min dotter. En bättre mentor än Ulrika kan hon knappast få i livets hårda skola.